Fortfarande inget tecken på något. Det står liksom still. Jag har känslan av att kroppen luras på något sätt. Jag kände ju faktiskt inte av någon äl så tydligt som jag har gjort de andra gångerna. Då har jag känt något på en av sidorna. Den här gången var det mer som värk i hela nedre magregionen... Jag är tjatig och dum. I know... Det är bara så svårt att föreställa sig ett + på testet. Har många gånger dagdrömt om att det ska hända. Har fantiserat om min och makens reaktion. Skulle jag börja skrika, skratta eller gråta...eller bara inte förstå? Helt plötsligt skulle det kunna vara sant, men samtidigt skulle ett minus vara fruktansvärt nu. Totalt lurad, liksom. Kroppen måste väl ändå bete sig annorlunda om man är gravid?? Jag vet att vissa inte har symtom förrän kanske vecka 7, men jag kan inte vara en av dem. Jag är helt enkelt pessimist i grund och botten. Till helgen ska vi träffa goda vänner. Brukar äta gott och dricka utsökta viner med dem. Testet på fredag får bestämma, om jag kommer så långt alltså.
Tack för alla era gulliga kommentarer. Jag kan verkligen behöva lite hopp och tummar från fler än mig själv:)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag tror att du också kommer att sälla dig till skaran av plussare! Vänta bara, snart får jag skriva "vad var det jag sa".
Sköt om dig! Kram.
Klart att du är gravid! Jag är så enormt imponerad av att du fortfarande kan hålla dig från testerna :)
Starkt jobbat. Ser fram emot ditt jubel på fredag!
Kram
Jag är helt övertygad om att du är gravid! De flesta känner ingenting så tidigt! Jag är också otroligt imponerad över att du inte testar, jag brukar börja testa BIM-3. Jag håller yummarna allt vad jag kan!
Kramar
Men kära du, hur kan du låta bli att testa?? Hur går det? Är ju jättenyfiken nu. Kram och tummarna hålls här!
Kanske du börjar veta nu? Vaddå, nyfiken....
Skicka en kommentar