Vaccin, tänder och dåliga nätter

I onsdags i förra veckan var det äntligen dags för Lillan att få vaccinet mot nya influensan. Både jag och maken har väntat och hoppats på beslutet att även små barn ska få vaccinet. Många vuxna, som har fått vaccinet har blivit ganska ömma i armen efteråt, så jag var beredd på att Lillan kanske också skulle bli det. Visserligen har jag även hört att barnen inte har fått några biverkningar. För vår lilla älskling har det gått bra och det känns skönt, minst sagt.

Senaste tiden (har glömt om det är en vecka eller två) har Lillans sömnvanor varit upp och ner. Hon har det senaste halvåret haft lätt för att somna på egen hand på kvällen. De problem, som har varit, är att hon vissa nätter vaknar flera gånger utan att kunna somna om själv. Vi har fått gå in till hennes rum och ge henne nappen och sen har hon somnat om snabbt igen. Inget jobbigt, egentligen, men att i flera nätter i rad få sömnen avbruten och upphackad har då känts frustrerande och tröttsamt.

Problemen som nu har kommit, är att Lillan vissa kvällar har haft jättesvårt att somna. Hon har gråtit och gnällt ganska länge, innan hon slutligen har somnat efter mycket omstoppande och pysslande. Sen har hon även haft väldigt svårt för att somna om på nätterna när hon vaknar. Hon sätter sig upp direkt igen, när vi har stoppat om henne och kan bara inte somna om. Till slut gallskriker hon om vi inte tar upp henne. Många nätter har det funkat att bära in henne till oss och där har hon somnat om ganska direkt och sovit bra resten av natten. Nu funkar inte ens det längre! Nu vaknar hon efter några timmars sömn och somnar inte om någonstans. Hon är vaken ett par timmar innan vi lyckas få henne att somna om. I fredags kväll fick vi slutligen ta till mer välling innan hon somnade. Förut har jag varit mest bekymrad över min egen sömn, men nu börjar jag oroa mig för hennes. Hon har nämligen börjat sova ganska kort tid när hon sover middag och när hon vaknar är hon ofta jätteledsen och på dåligt humör länge. Jag undrar om hon kanske lider av övertrötthet eller något. Kan det vara så?

Så klart börjar jag googla runt på "barn och sömn" och halkar in på olika forum och metoder. Vi har ju tidigare provat "fem-minuters-metoden" och tyckte att det fungerade. Då verkade hon lika missnöjd i min och makens famn som i sängen, så att hon grät en stund innan hon somnade funkade för oss. Läggningsrutinerna funkade ju bättre i alla fall. Nu känner jag att den metoden är helt fel. Dels har Lillan ju inte så svårt för att somna på kvällarna. Problemen är ju att hon vaknar sedan och inte kan somna om själv. Anna Wahlgrens metod verkar i så fall bättre och hon tar ju avstånd från "fem-minuters". Hennes metod verkar mer komplicerad, men å andra sidan känns det som att den är mer "heltäckande". Jag funderar på att köpa hennes "Sova hela natten". Antagligen väntar jag någon vecka till, för Lillan har flera nya tänder på gång, så det KAN ju vara de, som ställer till det. Fast på något sätt får jag inte ihop hennes beteende med tänderna ändå. Den värsta perioden med tandprickningen borde ha varit för en tid sedan, innan de värsta sömnproblemen uppstod. Jag tror heller inte att det beror på vaccinet, även om tanken visst har slagit mig. Problemen började ju innan hon fick vaccinet.

Jag hoppas bara att vi lyckas få normala nätter här hemma. Hon behöver ju sin sömn och vi med. Jag känner mig faktiskt lite orolig över hur jag ska orka med att börja jobba i januari. Då är det upp klockan fem på morgonen oavsett hur nätterna har varit. Det fungerar inte att vara zombie på jobbet. Minsta misstag kan få väldigt allvarliga konsekvenser. Snart är det dags att rädda liv igen. Here I come!!! :) Redo??? NEJ!

På stadiga ben!

Idag har det lossnat ordentligt för Lillan, när det gäller promenaderna på egen hand. Nu verkar hon tycka att det går lika smidigt att gå, som att krypa. Hon tar gärna långa promenader på egen hand, som att hon aldrig har gjort annat :) Händerna är fortfarande uppsträckta i luften, för att hålla balansen och det ser lite ostadigt ut, men hon är jättebra på att hitta balansen igen om hon vinglar till!

Nu ska jag passa på att krypa ner och lägga mig. Det har varit en lång dag för hela familjen. Konstigt att en timme hit eller dit spelar så stor roll, men Lillan har varit trött sedan i eftermiddags. Undrar om hon vaknar en timme tidigare imorgon bitti?

Nya rutiner?

Just nu känner jag mig lite oharmonisk som mamma. Jag känner att jag inte förstår Lillan riktigt. Tidigare har jag kunnat tyda hennes signaler ganska bra och har vetat när hon är trött. Hon har sovit en gång på förmiddagen utan krångel och oftast en gång på eftermiddagen, fast då oftast med lite krångel. Ibland har den så kallade förmiddagsvilan skjutits framåt i tiden lite, så att hon har hunnit äta lunch innan, beroende på när vi har stigit upp på morgonen och hur trött hon har verkat vara.

Senaste dagarna är det som att hon inte vill sova på sina vanliga tider längre. Vi har visserligen stigit upp ganska sent på morgnarna (jo, det har fungerat ganska bra att sova i eget rum), så det har blivit att hon har fått sova efter lunch. Problemet är att hon inte själv verkar förstå att hon är trött. Just nu lever hon loppan i sängen och jag sitter frustrerad vid datorn. Vad händer? Har jag missat något? Idag har hon nog kräkts ett par gånger. Har inte sett det förrän hon suttit och kladdat i det på golvet. Hon verkar ju må bra i övrigt, så hoppas att det inte är någon rejäl magsjuka på gång!

Förresten så verkar Lillan vara på gång att ta steg på egen hand. Hon har ett par gånger tagit ett par stapplande steg mellan mig och maken och mellan mig och min syster. Det är bara lite mer än en vecka kvar till hennes ettårsdag. Undrar vad som händer tills dess?!

Eget rum

Natten till idag sov Lillan för första gången i sitt eget rum. Vi har dragit ut på det länge, speciellt jag. Hon har ju aldrig sovit särskilt bra och jag har varit tveksam till orsaken till detta. Har hon blivit störd av oss eller hade hon vaknat även om hon fått sova ifred? Senaste nätterna har hon dock sovit ganska bra inne hos oss, så nu tänkte jag att det faktiskt var dags.

Resultatet då? Jo, lilla damen sov i ett sträck hela natten fram till klockan 06. Då var det dags för lite amning, som vanligt på morgonkvisten. Jo, jag ammar fortfarande på morgnarna, fast jag tror knappast att jag har någon mjölk kvar. De så kallade "brösten" är borta. På rymmen, skulle man kunna säga. De verkar inte komma tillbaka! I alla fall, så blev det lite bus på morgonen. Sen somnade Lillan om i vår säng och vaknade inte förrän kl. 9! Kanske har hon sovit dåligt inatt i alla fall, men det tror jag faktiskt inte. Då hade hon garanterat väckt oss med gråt av hög volym. Jag intalar mig det i alla fall. Hoppas det går lika bra inatt! Jag har faktiskt längtat efter att få ligga och läsa en stund med lampan tänd och så klart även få möjlighet att mysa lite med maken utan att vara rädd för att störa någon :)

Utvecklingsmässigt kan jag ju nämna att Lillan nu tar sig fram gåendes i snabb takt när hon håller sig i möbler och annat användbart för detta ändamål. Vi har äntligen fått upp grinden till trappan, för nu klättrar hon gärna uppför. Vi är sällan på övervåningen tillsammans med henne, så grind där uppe är inte så akut ÄN.

Vi tror att Lillan kan säga "Heeeeeeeeeeeej". Möjligtvis försöker hon säga vovvens namn och ordet "titta". Mamma kan hon säga, men jag är osäker på om det är mig hon menar ibland. Ordet som används mest är "mam-mam", som betyder MAT. Det är ju det viktigaste ordet av alla!

På hemmaplan igen

Ännu en bilresa är avklarad. Den här gången höll vi oss inom landet, men det blev några timmars bilresa ändå. Det gick bra den här gången med, men nu bodde vi på hotell och det var svårt att kombinera storstadsliv med bebisliv när man ska sova på hotell. Lillan visade sig vara känslig för att bli väckt och borttransporterad till annan säng. Hon vaknade ordentligt och kunde inte somna om. Två nätter med samma dumma visa. Sista natten blev det nattning på hotellet och då sov hon gott hela natten.

Under minisemestern åt Lillan riktigt bra emellanåt. Burkmaten liksom bara slank ner, när hon hade så mycket annat att titta på. Väl hemma igen går det inte riktigt lika bra. Igår och idag har vi börjat med att göra middag till henne av våra middagsingredienser, så att hon äter tillsammans med oss. Hon gillar ju numera att smaka av vår mat, så egen mat, som ser likadan ut borde väl funka, tänkte vi... Det funkade jättebra igår, men idag åt hon bara lite. Hon är i alla fall nyfiken och vill smaka, så det är jag nöjd med.

Hon blir åtta månader i veckan, vår "lilla" bebis. Vi ska på kontroll på BVC på torsdag och det ska bli spännande att se hur mycket hon väger nu. Utvecklingsmässigt går det väl framåt. Hon sitter väldigt stadigt nu och sträcker sig åt alla håll för att nå saker, men hon har inte kommit på att man kan förflytta sig för att nå. Små saker, gärna blänkande, är väldigt intressanta. Smulor på bordet, likaså. Ventilen på "Libero-bollen" är så spännande att känna på med pekfingret och hon använder sig mycket av att försöka gripa tag med tummen och pekfingret. Jag antar att det är det man kallar "pincettgreppet". Hon har börjat att sträcka fram armarna när jag ska lyfta upp henne och "mamamama" är hon bra på att säga. Herregud.. hon börjar ju bli stor nu!

Lasagne på silversked

Idag åt Lillan upp hela smakportionen med lasagne. Vanlig vuxentesked verkar mer intressant än hennes bebissked, så då kör vi väl på det då. Först ville hon inte ha, men efter lite tramslekar som att "pappa äter upp maten, nam nam nam... mamma äter upp maten, nam nam nam" fick vi se ett leende och en gapande mun. Känns så skönt att hoppet inte verkar vara helt ute, när det gäller matsituationen. Efteråt åt hon sin gröt, men efter halva ville hon ha i nappen samtidigt. Det blir ju en något kletig situation med både napp och mat samtidigt i munnen. Mer klet är väl att vänta i framtiden, så jag antar att det bara är att vänja sig.

Jag frågade BVC angående näringsbehovet och om jag borde vara orolig, men svaret blev att Lillan absolut får i sig det hon behöver. Välling och gröt innehåller alla näringsämnen. Hmm...

Lillan somnade på en gång ikväll. Vi brukar försöka hålla henne vaken till 20.00, men ikväll gick det bara inte. Hon var så gnällig redan vid 18.30, så det var bara att ge upp. Vi har varit på en del aktiviteter idag, så det kanske blev lite mycket för henne? Egentligen vet jag inte vilken tid som är lagom för bebisar att lägga sig. Vet ni?

Näringsbrist?

För tillfället ser Lillans matrutiner ut ungefär så här:

• Vaknar någonstans mellan 5 och 6.30 på morgonen. Ammas ordentligt och somnar sedan oftast om efter ett tag.
  

• Försök till amning vid 9-tiden. Lillan är dock inte särskilt intresserad. För det mesta tittar hon på annat håll. Ibland börjar hon suga, men släpper eftersom mjölken inte kommer direkt, som förr i tiden. Har gett lite ersättning ett par dagar nu, vilket hon dricker av med stor aptit.

• 12-tiden. Lunch. Börjar med smakportion av någon maträtt på burk. Har även provat att göra mat själva. Gillas för det mesta inte. För några veckor sedan åt hon oftast några skedar innan hon inte ville ha mer. Senaste veckan är det bara knip med munnen, sedan gnäll. Ger istället risgröt med någon fruktpuré till. Gröten har hon tills för en vecka sedan ätit en hel portion av utan problem, men nu krånglar hon jättemycket. Börjar ibland gallskrika mitt i. Idag hjälpte det om hon fick pyssla med grejer under måltiden. Ibland får jag stå upp och ha henne på höften för att hon ska vilja äta. Frusterande!!!

• 15-tiden. Något slags mellanmål, till exempel mosad banan eller någon fruktvariant på burk. Lillan gillar "Yoghurt med banan" och de där fruktpuréerna med sädesslag i. Har försökt amma ibland också, men hon är inte alls intresserad.

• 17-tiden. Havregröt med fruktpuré. Har idag gått förvånansvärt bra, men annars har Lillan senaste veckan varit gnällig och inte velat äta hela portionen.

• 19.30. Välling dricks med stor aptit.

Jag ammar alltså bara ordentligt en gång per dygn och eftersom det inte går alls bra med "vanlig mat" är jag osäker på om Lillan får i sig alla näringsämnen hon behöver. Hon går ju säkerligen inte hungrig, men det är ju inte samma sak som att hon får i sig allt hon behöver. Jag tycker att det känns jobbigt att hon inte vill amma längre. Det blir som en ond cirkel. Mjölken sinar och Lillan får kämpa mer för att få ut någon mjölk, vilket leder till att hon ger upp. Det är min teori i alla fall. Sedan sinar mjölken ännu mer...

Är det inte sömnen, så är det maten!

Äntligen!

Nu har vi i flera nätter sovit riktigt bra, hela familjen. Nåja.. vovven har tassat runt i huset och inte riktigt fått någon ro. Kanske beror på senaste tidens värme? När det gäller Lillan har nog vällingen stor del i hennes nya sömnvanor. Igår kväll var vi på kalas och Lillan somnade sött vid 20-tiden som vanligt, vaknade till ett par gånger när jag klädde på henne, lyfte i och ur bilstolen och i sängen. Sen sov hon hela natten utan att väcka oss! De andra nätterna har hon i alla fall vaknat några gånger, även om det har räckt att ge henne nappen. Hoppas verkligen att det fortsätter så här nu!

Jag har inte haft tid att blogga så mycket senaste tiden. Vi har varit ute så mycket som möjligt, men jag har i alla fall läst era bloggar, för nyfiken är jag ändå! I torsdags var vi och hälsade på nyfödde pojken. Han var då nästan en vecka gammal och pytteliten! Känns absolut inte som att Lillan har varit i närheten av så liten, men det har hon ju. Jag visste inte ens hur jag skulle hålla honom och fick sätta mig ner innan jag vågade. Så fort man glömmer! Det känns som om man växer med Lillan för varje steg i utvecklingen hon tar och nu var det länge sedan vi behövde tänka på att stödja nacken och inte kunde ha henne "på höften". Nu är hon så stor!!!

Fick ikväll reda på en liten lagom nyhet. Som jag skrev om för en tid sedan så har ju vår dator lagt av och i den kraschade hårddisken finns ju alla bilder på Lillan sedan hon var nyfödd! Har bara framkallat mina gravidbilder och bilderna från förlossningen. Inte heller bränt ner på skivor eller sparat någon annanstans. Vi skulle och skulle och skulle, men kom inte så långt. Sen var det för sent! Mardröm!!!! Har haft inne på "lagning" två gånger. Första gången kom vi in i datorn typ en gång och hann inte göra så mycket mer än så. Sen lade den av igen. Lämnade in den igen, men datasnubben kunde inte fixa den. Har nu haft den hos en annan datakille, som tydligen lyckats rädda en hel del bilder. Får dem på tisdag och hoppas ju så klart att mina favoriter är med! Får se om vi behöver lämna in den på ett ytterligare ställe...

Snälla välling, bli vår lösning!

Ikväll har Lillan fått en hel portion välling att sova på. Förut har vi kört med gröt och senare lite amning, som pricken över i. Igår och i förrgår fick hon en dl. välling bara för att hon skulle få smaka och hon gillade det. Det är enligt rekommendationer från BVC, som jag nu ger upp amningen mer och mer. Jag har ju mjölk så att det sprutar och blir över, men som "tanten" säger, så är den kanske inte av så god kvalitét längre. Känns faktiskt lite sorgligt att jag är på väg att sluta amma, även om det också ska bli skönt.

Hoppas Lillan får sova hela natten inatt! Om vällingen är lösningen på de nattliga problemen, kanske det i sin tur även leder till mindre kiss i blöjan. Mätt bebis=färre nattmål=mindre kiss=torr pyjamas=torr säng?

Imorgon ska mor min få en eftermiddag med sitt barnbarn. De ska visst ta en tur på stan och kolla in Lindex sortiment. Känns helt ok! Jag ska nog passa på att sola lite om vädret blir som utlovat.

Natti!

Första semesterresan för Lillan

Det blev många timmars bilåkande och även några timmar på färja. Allt gick faktiskt jättebra. Jag var i och för sig inte så orolig för bilresan, som jag hade kunnat vara. Lillan gillar ju att åka bil och bara hon var mätt och pigg, gick det bra.

Nu är vi hemma i vardagen igen och som ni minns sov vår lilla rebell ganska dåligt en tid innan vi åkte iväg. Ett par nätter innan resan sov hon ju bra och det fortsatte faktiskt under semestern. När vi kom hem fortsatte de "goda" nätterna tills inatt. Nu känner jag mig som ett vrak igen, men har inte tappat hoppet :)

Pa resande fot

Jag har inte overgivit min kara blogg, utan ar pa semester! Aterkommer inom kort. Kan i alla fall beratta att Lillan numera verkar ha forstatt vitsen med att sova pa natterna. Hyfsat i alla fall :)

Tackbrev till Semper?

Ja, maken säger att han skulle skriva ett tackbrev till Semper om han visste att det var gröten som har hjälpt Lillan att sova bättre. Vi köpte i alla fall kvällsgröten, som är från sex månaders ålder och Lillan har nu ätit av den två kvällar. Hon har definitivt sovit bättre och i natt var det verkligen en underbar natt, jämfört med helgen som var. Visserligen har både maken och vår fyrbente vän sovit i ett annat rum de senste två nätterna, så kanske är det frånvaron av deras snarkningar, som har haft positiv effekt? Svårt att veta vilket!

En sak som var konstigt när jag vaknade vid fem i morse och inte hade ammat sedan igår kväll, var att brösten inte var spända och läckte... Why?

Härliga dagar och bedrövliga nätter

Igår satt Lillan själv på golvet i säkert fem sekunder i sträck. Nu är det bara att fortsätta träna på denna nya konst.

På något sätt uppväger hennes trevligheter dagtid de besvärliga nätter vi har just nu. Om jag tyckte att det var jobbigt för någon vecka sedan, är det ingenting jämfört med nu. Hon sover oftast bra ett par timmar på kvällen, precis efter att hon har somnat för första gången. Sedan börjar krånglet. I natt vaknade hon klockan ett och har bara sovit max en halvtimme i sträck efter det. Klockan halv sju var hon pigg som en mört, så då steg maken upp med henne. Jag fick sova ett par timmar och nu sover maken ett par timmar. Det gäller att försöka känna att man är ett team när det är så här jobbigt. Annars fungerar det inte.

Lillan överlämnades igår till sin mormor & Co med lite darriga händer från min sida. Det var meningen att eftermiddagen skulle spenderas där och jag och maken skulle passa på att sova lite. Det gick inget vidare. Jag försökte sova i solen lite. Sen avverkade jag lite måsten. Det var första gången vi lämnade henne för att få lite avlastning. Förut har vi bara lämnat henne när vi har gått på stan ett par timmar. Nu var hon iväg i sex timmar och det gick jättebra. Rutinerna dagtid fungerar och det är ganska förutsägbart vad hon behöver då i fråga om sömn och mat. Alla var nöjda med gårdagen och på kvällen kom det ett mms med Lillan, som har lärt sig att vinka... Vet inte riktigt om man kan kalla det för det, men enligt Lillans mormor är det ingen tvekan :)

Första ordet!

Lilla älsklingen har sagt "mamma"!!! Både jag och maken min hörde det.. ja vovven oxå! Maken min hävdar dock att det inte räknas eftersom det liksom inte var en genomtänkt aktion från Lillans sida. Jag tror ju bestämt tvärtom :) Det var ju så tydligt.

Övriga aktiviteter här hemma består till exempel av att läsa om bebissömn och femminutersmetoden. Vi har ju kört med den lite halvt förut, utan att egentligen ha läst tillräckligt om den. Det verkar ju så logiskt hur Lillans uppvaknanden hör ihop med att hon ibland inte somnar själv i sängen sin, utan måste vaggas till sömns i famnen. Vi orkar lyssna på skrik en stund, men sen tar det dåliga samvetet och föräldrainstinkterna över. Jag vet varken in eller ut, vad som är bäst i längden för henne och oss. Nu känns det också som att den där nappen är ett dumt påfund, eftersom Lillan får panik när hon upptäcker att hon har tappat den. Å andra sidan beror det säkerligen inte på nappen, utan att hon sover för "ytligt". När hon sover på dagtid sover hon utan problem, även om nappen har ploppat ut.

Vad göra??

För att inte glömma

Nästa vecka blir Lillan sex månader. Om lika lång tid är hon ett år. Det kommer att gå otroligt fort dit. Idag var det dags för 6-månaders-koll på BVC. Hon fick en "ok-stämpel" av läkaren igen. När det gäller maten är vi nu uppe i två portioner gröt om dagen. Hon får risgröt till lunch och havregröt till kvällsmat. Eftersom nätterna är sådär kul har vi sista dagarna provat att ge gröt precis innan det är sovdags, istället för att ge vid 18-tiden. Det har nog inte hjälpt. I och för sig är Lillan nog mätt, för hon kräver oftast ingen mat förrän vid fyra på morgonen. Tråkigt nog sover hon oroligt ändå. I natt började hon vakna innan jag ens hade somnat. Fram tills halv fem på morgonen hade jag nog stoppat in nappen 10 gånger... Då var jag trött.

Eftersom Lillan växer bra; väger nu över nio kg och är 67 cm lång, behöver vi inte börja med välling än, enligt BVC-ssk'n. Min bröstmjölk verkar funka bra än så länge. Om nätterna fortsätter så här kan vi ju enligt henne prova att ge ersättning på kvällen, eller prova välling ändå. Det är vårt val. Så klart. Väldigt svårt för en oerfaren mamma (och pappa) att veta vilket som är bäst. Dessutom finns det ju inga säkra lösningar att tillgå.

Smakportioner av annat går sakta framåt. Jag var ju så ambitiös och gjorde två olika puréer, som jag har fryst ner. Potatis-palsternacka-bröstmjölk-purén har inte alls gått hem. Den får ligga i frysen ett tag till. Morot gick inte heller hem, så den ligger bra i frysen, den med. Vi köpte hem några burkar färdiga puréer och hon verkade gilla potatis-majs och potatis-morot. Potatis-broccoli var ingen hit. Kommer hon verkligen att börja äta riktig mat någon gång??

När det gäller Lillans övriga utveckling har jag kommit på att hon inte kräker lika mycket längre. Så har det nog varit i en månads tid. Jag är inte beroende av att alltid ha en haklapp på. Känns kul att inte "förstöra" hennes outfits med dessa tråkiga plagg (som om det är det viktigaste i världen).

Hon har haft en del skorv i hårbotten, precis uppe på huvudet, som vi har behandlat med krämen Borago i tio dagar. Hennes hår har inte sett så kul ut under behandlingstiden, men krämen har varit lätt att tvätta bort och efter kvällens bad ser hennes hårbotten och hår bra ut. Hoppas skorven inte kommer tillbaks. Man ska väl underhålla behandlingen någon gång i veckan, men får se om det klarar sig ändå.

När det gäller hennes motoriska framsteg är det "ålen" som är på tapeten nu. När man har Lillan sittandes i knät tycker hon att det är väldigt kul att åla sig ner till liggandes position. Det tar hon till både när hon vill mysa och titta sin mamma djupt i ögonen och när hon är missnöjd med den sittande positionen... eller när hon till exempel inte vill ha det som erbjuds i matväg.

Att vända sig från rygg till mage är numera inget problem. Det är inget som görs dagligen, men när det väl händer så händer det oftast flera gånger på rad. När Lillan väl hamnar på mage funkar det att ligga så en liten stund. Hon leker lite med gjejerna hon har framför sig, men tröttnar ganska fort och vet inte riktigt hur man tar sig tillbaks till ryggläge. Då får jag hjälpa henne på traven. När hon ligger på mage har hon börjat dra upp benen under sig, som om hon vill krypa iväg. Vet inte riktigt hur gamla bebisar är när de kan börja med det.

Att sitta själv klarar hon inte, men sitter väldigt bra med lite stöd från någon.

Detta blev ett urtråkigt inlägg, men som jag skrev någon gång tidigare, så är det mest för att inte glömma vad som har hänt och när. "Boken om mig"-böckerna är fortfarande helt oskrivna.

Tack John Blund!

Igår kväll gjorde vi en snurr på måltiderna för Lillan. Istället för att ge gröt vid sex på kvällen blev det bröstet och vid 19.30, när Lillan var supertrött blev det gröt istället, så att hon skulle somna riktigt mätt. Hon somnade på två röda, men vaknade till ett par gånger redan innan jag hade lagt mig. Det gav mig ingen bra magkänsla inför natten och när jag kröp ner i sängen vaknade hon ordentligt. Då var det bara två timmar sedan gröten! Ammade henne ordentligt tills hon somnade i min famn. Sen sov hon till kl. 03! Ammades och sov tyvärr bara till halv 6. Då trodde jag att det var dags att stiga upp, men jag testade amning i sängen, med henne liggandes intill mig. Där somnade hon sött igen och vaknade inte förrän halv åtta. Jag känner mig så oerhört nöjd med natten. Allt är ju relativt.

När det gäller maken är allt supersött och härligt igen. Det handlades gott inför helgen igår och en glassbomb slank med ner i matkassen. En latte med extra espresso i intogs i bilen på vägen hem. Sen var allt gammalt groll bortglömt. Tänk vilka enkla lösningar det finns på en del problem. Maken har även erbjudit mig en hel natts sömn kommande natt.

En zombie till morsa (recept på hur man går in i väggen)

Den senaste tidens nätter har varit allt annat än bra. Egentligen har Lillan sovit hyfsat, ätit en gång på natten bara. Jag har dock haft väldigt svårt att komma till ro. Jag vaknar ofta, precis som att jag väntar på att hon ska vakna när som helst. En beredd mamma är ju en bra mamma. Jag är så obeskrivligt trött nu. Det värker runt om ögonen när jag blundar och när jag kör bil funderar jag ofta på om jag verkligen borde sitta bakom ratten. Vid trafikljusen blundar jag... Bara en sekund. Sen blir det ju tyvärr oftast grönt igen.

Ett par kvällar i rad har jag nu gått till sängs med positiva tankar. Jag har pratat med Lillan om att vi kommande natt ska sova heeeela natten och hur härligt det kommer att bli. Det har ju inte precis hjälpt.

Igår kväll kröp jag ner i sängen vid halv tio. När jag kände att sömnen precis hade nått fram vaknar en gnällig liten tjej i sängen intill. Då är klockan 22. Nästa gång hon vaknar är klockan 24. Då hjälper inget annat än bröstet. Nästa gång är kl. 03-någonting... Sen är allt en suddigt.

När maken stiger upp kl. 05 för att dra iväg till jobbet lyckas han som pricken över i välta ut mitt vattenglas, som står på sängbordet. Han letade efter nappen till Lillan. Det är inget nytt påhitt från min sida att ha ett glas med vatten ståendes där, men ändå flyger vattnet över till vår sängs alla hörn och kanter. Det finns nu inte ett torrt ställe att lägga sig på.

Gråten är nära till hands nu, men som mamma måste man vara positiv och orka. Vem ska annars göra det? Jag funderar ofta på om man skulle lämna sitt barn på förskolan om man visste att personalen inte var utvilade och alerta. Troligen inte. Ändå känns det helt ok att man som föräldraledig kan ta hand om sitt barn med aldeles för lite sömn i kroppen. Hur delar man upp sömnen rättvist mellan föräldrarna (om man nu har lyxen att vara två)? Är det självklart att den som jobbar utanför hemmet har rätt till sömnen på jobbdagar (och lediga dagar)? Innan Lillan kom till oss hade jag den åsikten. Nu känner jag mig inte lika säker. Jag känner att jag håller på att gå in i väggen på ett par olika sätt. Utmattningsdepression är det nog inte tal om, men det känns bokstavligt talat som att jag har gått in i en vägg nu. Huvudet spränger. Det känns som att stånga sig mot en vägg när jag dagligen föröker förklara för maken hur trött jag är. Han verkar inte förstå. I alla fall så ger han inte mig några tecken på att ha förstått.

Visserligen brukar jag få viss avlastning på helgerna. Då har jag fått sova ett par timmar extra på morgonen, eller har jag spenderat någon natt i gästrummet istället för att ta hand om Lillan varje gång hon vaknar. Det är bara det att det känns som att jag får be om det och det handlar om en natt eller en morgon. Det klarar man sig inte långt på. När det gäller makens sömn, har den självklart också blivit sämre jämfört med innan Lillan föddes, men det går allvarligt talat inte att jämföra med hur jag har det. Jag minns ärligt talat inte när jag sist sov ens fem timmar i sträck. Hur kommer vi vidare i rätt riktning?

Med lite frukt till

Igår och idag åt Lillan gröt till lunch med god aptit och ikväll gick det lika bra. Visserligen gjord mestadels på bröstmölk igår och idag bara på bröstmjölk. Både igår och idag till lunch blev det med hemmagjord äppelmos till och ikväll mixade jag kiwi, som vi hade till gröten. Det kanske är lite fusk, men nu äter hon i alla fall. Även om jag skälv tycker att gröten smakar ganska gott, är den säkert ingen hit om man jämför med mammas mjölk.

Igår var jag iväg utan Lillan några timmar på kvällen. Det var meningen att maken skulle ge utpumpad mjölk när jag var borta, men Lillan fick för sig att än en gång somna kl. 18. Hon vaknade visserligen vid 22.30 och fick mat då, men hennes vanor börjar bli lite halvkonstiga ;) Ikväll har hon haft lite svårt för att somna. Har varit på öppna förskolan i förmiddags och i eftermiddags var vi och hälsade på en av mina vänner. Kanske blev det lite för mycket för lilla damen?

Har jag förresten skrivit att hon senaste veckan blivit väldigt förtjust i sina fötter. Stortån funkar numera även som napp-ersättning :) Mycket av det jag skiver här upplevs nog som lagom intressant, men jag gör det lite för att själv kunna gå tillbaks och se vad som hände i våra liv. Har två "Min egen bok"-böcker som ska fyllas i med både det ena och det andra. Jag har inte börjat än och ligger ju fem månader efter. Hoppas att bloggen kan hjälpa mig att minnas, för mitt eget minne känns lite halvsuddigt.

Rätt val

Det var tur att jag valde att gå och lägga mig vid 22 igår, för Lillan vaknade inte förrän kl. 02. Att hon skulle sova 8 timmar i sträck hade jag verkligen inte väntat mig och speciellt inte när hon somnar så tidigt på kvällen.

Hon var ganska pigg när hon vaknade, men efter en ren blöja och lite mat somnade hon till slut igen. Pyjamasen struntade jag i. Hon verkade ju sova jättebra i vanliga kläder (myskläder). Halv sju vaknade hon i morse och det är ju helt ok, tycker jag... Efter två timmars vakentid sussar hon nu sött i sängen sin igen...

Idag blir det besök hos en god vän, som väntar sitt första barn; BF om lite mer än en månad bara.. Känns inte länge sedan jag var där. 5 månader har gått vääääldigt snabbt! Lillans 5-månaders-dag (idag!!!!) firas med BVC-besök i em. Dags för spruta (sprutor?) igen... Ska ladda med Alvedon, som förra gången.

Rebell

I eftermiddags var jag, Lillan och vovven på en liten utflykt som slutade hemma hos min syster på fika. En ganska normal eftermiddag och när vi kom hem var Lillan trött och jag trodde att hon skulle somna. Hon borde ju inte vara hungrig eftersom hon nyss ätit. Efter en massa skrikande i sängen sin gav vi upp och jag gav henne mat i alla fall.. Då blev hon nöjd ett tag och låg och lekte på en filt på golvet. Sen kom tröttheten tillbaka och jag försökte lägga henne igen utan önskat resultat...

Tog helt enkelt med Lillan i vagnen när jag skulle på kvällspromenad med vovven vid 18-tiden. Då somnade lilla älsklingen gott i vagnen. Jag lyfte över henne till sängen och lyckades få av henne overallen utan att hon vaknade. Nu har hon sovit sedan dess (klockan är nu 22)! Har ingen pyjamas på sig... Inte för att det är så viktigt, men nu vet jag liksom inte hur jag ska göra. Det känns ju som att hon kommer att vakna när som helst och då är det ju inte särskilt lönt för mig att krypa ner i sängen nu. Undrar verkligen hur den här natten kommer att bli... Troligen kommer Lillan att vara totalt utsövd kl. 04, eller??