En ettåring på språng!

Lördagens födelsedagsfirande gick bra, men det var en lång dag för Lillan (och hennes föräldrar!!!). Den började som vanligt vid sju på morgonen. Eller egentligen inte. Lillan har ju sedan ett tag tillbaka sovit i eget rum, men natten till ettårsdagen var orolig och slutade med att hon fick sova i vår säng. I alla fall hade vi bokat frisörtid kl. 09 för Lillan, så vi bestämde oss för att vänta med presentöppning tills vi hade kommit hem igen. Födelsedagssång hanns i alla fall med i sängen och Lillans pappa körde till och med på med tre verser!

Det gick bra hos frisören. Topparna jämnades till och Lillan satt fint på en sådan där upphöjningskudde på frisörstolen. Hon tyckte att det hela var ganska kul ett tag. Sedan blev det lite mutor med majsbågar och titta i bok. Jag tyckte dock att 240 kr var ganska saftigt för 20 minuters jobb.

Väl hemma blev det presentöppning. BRIO-leksaken, som vi hade köpt verkade vara en bra present. Det är en sådan där bräda med "pinnar", som man ska banka på med en klubba, eller hammare, kanske det är? Skorna är riktigt fina och sitter så bra på Lillans små fötter!

Min bästa vän (som även är Lillans fadder) kom först av alla gästerna och det var ett kärt återseende. Sedan hade vi öppet hus och gästerna kom på lite olika tider. Förutom den närmsta familjen kom även min moster med make, som inte bor i Sverige. Det serverades smörgåstårta och choklad/banantårta. Det kändes avslappnat och bra med öppet hus, eftersom det alltid fanns någon som hade tid att underhålla Lillan, istället för att sitta ner och äta. Nackdelen var ju att jag glömde bort att Lillan skulle få smaka tårtan och ljuset i tårtan sattes inte i från början. Inte för att hon kommer att minnas det här, men det känns faktiskt lite jobbigt för mig att det inte blev helt perfekt.

Hon fick en massa fina presenter, bland annat en STOKKE-tripp trapp stol, en fårskinnspläd till vagnen, en trehjuling och en massa kläder. Hon fick även pengar, som jag idag satte in på hennes bankkonto.

De senaste två eller tre dagarna har Lillan kunnat ta ett par steg på egen hand mellan oss, men idag gick hon flera steg på riktigt mellan oss! Riktigt stadig är hon och hon upprepade det flera gånger! Det är bara sååå häftigt att se!

Borta bra men hemma bäst

Senaste veckan har det hänt mycket med Lillan. Hon har börjat ta sig fram riktigt bra, genom att hålla sig i möbler när hon går. Hon går också bra när hon håller någon i bara en hand. Idag tog hon till och med nästan ett steg utan att hålla i sig. Då var hon väldigt målinriktad och ute efter att få tag på något speciellt. Viljans kraft är stor, men sen blev hon rädd och ramlade. Elva månader har hon hunnit bli nu. Hon kanske går snart?

Vi var i ett av grannländerna förra helgen. Resan gick bra, men vi var så trötta när vi kom hem. Fast vi blev väl omhändertagna där borta, saknade i alla fall jag alla bekvämligheter till Lillan, som vi har hemma. Det är så bökigt att bo borta, där vi inte har hennes saker. Då tänker jag framför allt på skötbord och hennes stol.

Några i min släkt träffade Lillan på dopet, men för bland annat mina kusiner var det första mötet. Hon gillade dem båda, men hon fick en speciell kontakt med min ena kusin. Det kändes lite konstigt, för kusinen min är ofrivilligt barnlös och går just nu igenom en skilsmässa. Barnlösheten är inget man pratar särskilt tyst om i släkten och hon skämtade till och med till det och sa vid ett tillfälle att jag och maken ju "uppenbart kunde producera och därefter lämna över bebisarna till henne". Jag visste inte riktigt hur jag skulle förhålla mig till henne. Jag kände inte där och då för att förklara att vi inte helt lätt hade "producerat" Lillan. I hennes situation borde hon väl också förstå att det inte alltid är helt lätt, eller? Har hon kommit så långt i sin sorg att hon helt enkelt har gått vidare? På riktigt, alltså? Hur klarar man det?? Hon var otroligt intresserad av Lillan och ville hålla henne mycket. Det hade jag absolut inte velat när vi längtade och kämpade som mest efter att få barn.

Tredagarsfeber

Tre dygn med feber. Sen kom prickarna. Klassiskt skolboksexempel... Lillan är fortfarande lite tröttare än vanligt och nu har hon tröttnat på middagarna. Nu känns det lite svårt att tyda vad som är fel, men man kan ju känna sig lite avslagen när man varit sjuk. Hon har i och för sig inte skött magen sedan i förrgår, så det kan ju vara det som spökar också...

Imorgon åker vi på minisemester till grannlandet, så jag hoppas att hon piggnar på sig!

Lite kuligheter

Jag har börjat säga till på skarpen nu när Lillan är på gång att göra sånt, som hon inte får. Jag tycker inte att man ska behöva rensa huset på allt hon kan nå. Så klart får det inte bli farligt för henne, men nog borde man kunna lära henne att låta bli om man säger till? Det verkar i alla fall kunna funka. För någon dag sen hade vi nästan en diskussion, jag och Lillan. Jag sa till på skarpen och pekade sådär dumt med fingret, som gamla skolfröknar gör. Hon gillade det inte. Hon skrek och grät och slog sig med båda händerna samtidigt på knäna för att visa sitt missnöje. Sen tog hon mitt pekande finger och stoppade in det i sin mun och försökte bita mig. Men hon slutade i alla fall upp med det hon från början hade tänkt att göra och kröp därifrån efter "diskussionen". Det här kommer att gå bra, tänker jag.

Något annat kul som har hänt är att hon har kommit på att man kan somna sittande i vagnen. Härom dagen när vi var ute på promenad råkade jag få syn på att Lillan inte alls lyssnade på vad jag och väninnan babblade om. Hon hade väl försökt hänga med i samtalet, men sen orkade hon inte längre, utan somnade sittandes. Funkar det för henne, så funkar det för mig. Sen sov hon vidare liggandes i vagnen i över en timme. Likadant var det idag när vi var på väg hem från öppna förskolan. Somnade sittandes och sov sedan vidare i vagnen i en och en halv timme. Då passade jag på att sola på altanen. Härligt!

På tal om öppna förskolan, som ju började idag igen, var det ju tre månader sedan sist. Det har hänt en hel del med Lillan på tre månader. Idag ville hon inte sitta hos mig, utan kröp över golvet till "ledaren" och ville istället sitta i hennes knä när vi skulle sjunga och när det skulle läsas. Lite ensamt för mig, men samtidigt lite kul att se! Det känns också lite konstigt att se henne krypa in i skaran av barn, som leker och stojar på golvet. Hon verkade trivas utmärkt där, mitt i händelsernas centrum!

Tio månader

Idag "fyller" Lillan hela tio månader. Hon har varit hos oss på riktigt längre än i min mage. Jag är fortfarande fascinerad över hur perfekt hon är, att hon blev en underbar riktig människa. Hon är ett otroligt fantastiskt mirakel på alla sätt och vis. Hennes personlighet tar mig med storm varje dag. Hon är bestämd, rolig och ett riktigt busfrö. Hon har ett temperament, som det ryker om. Hon vet vad hon vill, helt enkelt. Eller... ja, ibland vet hon nog inte det, men hon tror det i alla fall.

På onsdag är det dags för BVC-kontroll igen. Det ska bli intressant att se vad hon väger nu. Hon har ju varit en stor tjej hela tiden, men sista månaden har hon ju börjat röra på sig riktigt ordentligt. Nu kryper hon (eget patent) i ganska snabb takt dit hon vill och har nu upptäckt alla rum på nedervåningen här hemma. Trappan blir nästa intressanta grej att utforska. Hon kan ställa sig upp nu, men gör det inte så ofta än så länge. Stereon är favoritgrejen här hemma just nu (står på golvet, dumt nog). Volymen höjs och sänks och ibland händer saker med den, som jag inte kan rätta till. Då är det bra att vi är två vuxna i hemmet.

Sommaren har gått otroligt fort. Jag har fått ett par nya riktigt bra vänner här i byn, som jag umgås mycket med. Det är så skönt att träffas och få prata av sig om allt möjligt utan att det krävs en massa planering för att träffas. Vi har även haft en del lite festligare tillställningar, där våra respektive har varit med också. Riktigt kul!

När det gäller föräldraledighet har vi planerat att jag ska vara föräldraledig året ut. Igår kom vi på att vi ju kan söka det där vårdnadsbidraget, i alla fall för november och december. Vi måste bara plocka ut så många dagar vi kan nu i augusti, september och oktober. Sen får vi spara en del av pengarna så vi klarar oss i november och december, tillsammans med vårdnadsbidraget, då alltså. Det krävs en del räknande på summor och dagar, men jag tror att vi har tänkt rätt. Förhoppningsvis sparar vi ett antal föräldradagar genom att göra så här. Vi får se hur det blir.

Min cykel

Tanten kom och knackade på igen i fredags, vilket betyder att cykeln den här gången var på 35 dagar. Inte helt fy skam! Det som inte stämmer alls är att jag tror mig ha haft äl för ungefär tre veckor sedan, inte två. Jag vet ju i och för sig inte om det var äl, men jag hade vissa symtom på det i alla fall.

Vi kom förresten iväg på vår lilla utflykt i tisdags. Lillan hade en jobbig natt, men vaknade feberfri och var på topp hela dagen! Jag kan ju också meddela att min Manduca-manual är återfunnen, men jag tackar vänligast för all hjälp jag fått med att få instruktionerna via mailen!

39 grader

I förmiddags när Lillan vaknade efter sin förmiddagsvila var hon het som en kamin. Tog tempen och visst hade hon feber. Efter det har det varit en gnällig dag. Hon har fått Panodil två gånger för att lindra eventuell smärta. Hon hade en riktigt skrikig period idag, som påminde så mycket om hennes beteende som liten bebis. Hon har sovit lite mer än vanligt, men har haft bra stunder med lek och lite bus också. Det har gått förvånansvärt bra med maten också! Lunchen var ingen hit, men middagen slank ner. Klart att hon inte tackar nej till sin mammas kycklinggryta! Förhoppningsvis är det "bara" någon ny tand på gång. Hon har dreglat väldigt mycket idag och febern kom ju väldigt plötsligt. Hon har ju inga andra symtom. Hosta har hon ju haft ett tag, men den har nästan gett med sig nu. Nätterna har varit fortsatt oroliga, sedan den där bra natten mellan torsdagen och fredagen.

Imorgon har vi planerat en heldagsutflykt, men jag hoppas att vi ska kunna åka ändå. Får helt enkelt se imorgon bitti hur Lillan mår.

Hel natt!

Inatt har vi fått sova ordentligt, hela familjen. Ville bara berätta det. Vågar knappt hoppas på att det håller i sig, men jag hoppas innerligt!! Ikväll ska vi iväg på trevligheter, så att man är laddad med sömn kan ju inte vara fel!

Målinriktad

Nu märks Lillans starka vilja jättemycket. Hon tar sig fram dit hon vill, på ett eller annat sätt. Ibland halvkryper hon. Ibland är det rullning som gäller. Hon ställer sig upp på egen hand, bara hon inte ger upp för lätt. När hon ser oss andra äta och inte får något själv, blir det höga toner! Känns helkonstigt att uppfostra en nio-månaders bebis, men jag antar att vi bara måste inse att det är nu man börjar, fast på hennes nivå. Helt plötsligt har jag insett att de där up-and-go blöjorna kanske skulle vara en bra idé i alla fall. Senaste dagarna har det varit ett tufft jobb att byta blöja på skötbordet. Förut har hon legat stilla nöjt, utan problem. Nu blir det gallskrik om hon inte får rulla runt.

Sommaren har avlösts av regntunga skyar och jag känner mig lite rastlös. Det känns lite som att den här första sommaren tillsammans, skulle bestå av mer utevistelse och spontana utflykter, men jag känner inte för att hitta på så mycket. Vi har ju en del att fixa med hemma, som är skönt att få gjort. Det är dock inte så roliga aktiviteter. Sömnbristen gör också att jag mest längtar till sängen på kvällarna... Hoppas att solen och energin kommer tillbaks snart!

Hostiga nätter

Lillans ögon har blivit bra igen. Istället besväras hon av hosta på nätterna. Hon får sova några timmar ostört. Sedan sätter det igång. Konstigt nog verkar det försvinna när hon får sova mellan oss i vår säng. Det är mysigt att ha henne där, men just nu längtar jag efter att få sova en hel natt utan avbrott.

Vår lilla älskling har nu hunnit bli nio månader. Tiden hon har funnits hos oss på riktigt känns inte alls så lång, som tiden då hon låg i min mage. Tänk att hon fyller ett år väldigt snart! För övrigt kan nämnas att jag var ute på riktigt för första gången i fredags. Det blev förfestande och senare nattklubb. Förväntningarna var så klart för höga, men det var riktigt kul att göra sig i ordning och få äta och prata i "lugn och ro"!

Första doppet!

Lillan badade för första gången i havet idag! Det blev utan kläder, fast med solmössa förstås! Hon gillade det och gav riktiga glädjetjut. Så häftigt! Sen när det skulle torkas och tas på ny blöja var det inte lika kul längre. Hon vägrar dessutom sova när vi är på stranden, men efter lunchen somnade hon sött i sin egen säng. Numera gillar hon visst att sova på mage.

Istället för kryp

Lillan har kommit på att det går att rulla runt många gånger, för att ta sig dit man vill. Jag har skrivit om det någon gång förut, men idag var det liksom med ett riktigt mål i sikte. Hon kom dit till slut, till en trevlig papperspåse fylld med kläder. Lycka!

Idag badade hon förresten utomhus för första gången. Vi var hemma hos en grannfru, som har en son, som är jämngammal med Lillan. De tu satt och badade i samma lilla badbassäng. Riktigt kul hade de! Vi har visserligen varit nere på stranden ett antal gånger redan. Det är bara det att det känns så omständigt om det skulle badas. Man vill ju skydda mot solen, så på stranden är det för det mesta långärmat och långbenat, som gäller för Lillan. Jag har tänkt att köpa en sådan där UV-dräkt, men ska bebisarna då ha specialblöja i när de badar? Eller de kanske helt enkelt inte behöver blöja då??

På hemmaplan igen

Ännu en bilresa är avklarad. Den här gången höll vi oss inom landet, men det blev några timmars bilresa ändå. Det gick bra den här gången med, men nu bodde vi på hotell och det var svårt att kombinera storstadsliv med bebisliv när man ska sova på hotell. Lillan visade sig vara känslig för att bli väckt och borttransporterad till annan säng. Hon vaknade ordentligt och kunde inte somna om. Två nätter med samma dumma visa. Sista natten blev det nattning på hotellet och då sov hon gott hela natten.

Under minisemestern åt Lillan riktigt bra emellanåt. Burkmaten liksom bara slank ner, när hon hade så mycket annat att titta på. Väl hemma igen går det inte riktigt lika bra. Igår och idag har vi börjat med att göra middag till henne av våra middagsingredienser, så att hon äter tillsammans med oss. Hon gillar ju numera att smaka av vår mat, så egen mat, som ser likadan ut borde väl funka, tänkte vi... Det funkade jättebra igår, men idag åt hon bara lite. Hon är i alla fall nyfiken och vill smaka, så det är jag nöjd med.

Hon blir åtta månader i veckan, vår "lilla" bebis. Vi ska på kontroll på BVC på torsdag och det ska bli spännande att se hur mycket hon väger nu. Utvecklingsmässigt går det väl framåt. Hon sitter väldigt stadigt nu och sträcker sig åt alla håll för att nå saker, men hon har inte kommit på att man kan förflytta sig för att nå. Små saker, gärna blänkande, är väldigt intressanta. Smulor på bordet, likaså. Ventilen på "Libero-bollen" är så spännande att känna på med pekfingret och hon använder sig mycket av att försöka gripa tag med tummen och pekfingret. Jag antar att det är det man kallar "pincettgreppet". Hon har börjat att sträcka fram armarna när jag ska lyfta upp henne och "mamamama" är hon bra på att säga. Herregud.. hon börjar ju bli stor nu!

Handväska istället för skötväska

Igår var jag ute och åt med några nya bekantskaper. Lillan är snart åtta månader och detta var första kvällen ute sedan hon föddes. Gissa om jag hade sett fram emot det! Gänget bestod av mammor; några förstagångs och andra med mer erfarenhet. Vi hade mycket att prata om och tiden bara rann iväg. Vissa samtalsämnen har jag inte lika lätt att haka på. När det handlar om preventivmedel, aborter eller att "skaffa barn tätt" känner jag mig något utanför. Nu vet i alla fall alla om vår historia, vilket känns bra. Jag behöver ju inte berätta för hela världen, men i det här fallet känns det bäst att vara öppen, istället för att sitta och "hmm:a" med. Jag har ju faktiskt aldrig tänkt tanken "vad har jag gett mig in på", när det handar om att få barn, vilket någon av de andra hade. Den tanken var väl bearbetad när Lillan kom.

Jag gillar de andra mammorna skarpt. Vi har himla kul ihop och jag kan bättre och bättre leva med naiva diskussioner. Mer nu än förut. Jag kan ändå inte låta bli att förundras över hur naiva och ogenomtänkta vissa frågor och påståenden ändå är.

I vilket fall som helst, så kände jag en oerhörd lycka över att fara iväg på egen hand, med handväskan över axeln, istället för skötväskan. Läppglanset var viktigast för kvällen, istället för nappen. Gärna en sådan kväll snart igen!

Middag "på tu man hand"

Vi blir ju fyra stycken sammanlagt (+1 med vovven), men ikväll är alltså första kvällen jag och maken ska iväg själva utan Lillan. Hon har ju haft barnvakt tidigare, men bara på dagtid. Ikväll ska min syster ge välling och natta. Tror att det kommer att gå superbra, för Lillan och syster är verkligen bästa vänner! Hoppas lilla älsklingen sover gott när vi kommer hem. Lilla vovven får hänga med oss. Det vankas grillat, så det vill hon nog inte missa.

Förresten

Någon som vet vad det kostar att blogga från mobilen? Är det som att skicka vanliga sms, fast till en epostadress? Det gick inte på min förra mobil, men nu har jag ju en ny!

Nästa instans

Har fått tillbaka lite bilder från den kraschade hårddisken, men inte alls många. Helt klart deprimerande få! Kommer inte att känna mig ett dugg harmonisk förrän vi har fått tillbaka alla foton och filmen på lilla älsklingen. Jag inser ju att vi kanske har förlorat dem för alltid, eller... nej jag vill nog inte inse det. Det blir i alla fall till att skicka iväg eländet till nästa instans. Någon som vet vilket företag som är bäst och mest pålitliga att anlita för detta ändamål?

I förmiddags var vi hos fotograf och förevigade Lillan. Nästa vecka får vi komma dit för visning av bilderna. Har kollat in deras prislista och den är också något deprimerande, men Lillan sken i alla fall som en sol på många av fotona. Hon är en riktig liten pingla! Oj! oj! oj! Så stolt man kan vara!

Äntligen!

Nu har vi i flera nätter sovit riktigt bra, hela familjen. Nåja.. vovven har tassat runt i huset och inte riktigt fått någon ro. Kanske beror på senaste tidens värme? När det gäller Lillan har nog vällingen stor del i hennes nya sömnvanor. Igår kväll var vi på kalas och Lillan somnade sött vid 20-tiden som vanligt, vaknade till ett par gånger när jag klädde på henne, lyfte i och ur bilstolen och i sängen. Sen sov hon hela natten utan att väcka oss! De andra nätterna har hon i alla fall vaknat några gånger, även om det har räckt att ge henne nappen. Hoppas verkligen att det fortsätter så här nu!

Jag har inte haft tid att blogga så mycket senaste tiden. Vi har varit ute så mycket som möjligt, men jag har i alla fall läst era bloggar, för nyfiken är jag ändå! I torsdags var vi och hälsade på nyfödde pojken. Han var då nästan en vecka gammal och pytteliten! Känns absolut inte som att Lillan har varit i närheten av så liten, men det har hon ju. Jag visste inte ens hur jag skulle hålla honom och fick sätta mig ner innan jag vågade. Så fort man glömmer! Det känns som om man växer med Lillan för varje steg i utvecklingen hon tar och nu var det länge sedan vi behövde tänka på att stödja nacken och inte kunde ha henne "på höften". Nu är hon så stor!!!

Fick ikväll reda på en liten lagom nyhet. Som jag skrev om för en tid sedan så har ju vår dator lagt av och i den kraschade hårddisken finns ju alla bilder på Lillan sedan hon var nyfödd! Har bara framkallat mina gravidbilder och bilderna från förlossningen. Inte heller bränt ner på skivor eller sparat någon annanstans. Vi skulle och skulle och skulle, men kom inte så långt. Sen var det för sent! Mardröm!!!! Har haft inne på "lagning" två gånger. Första gången kom vi in i datorn typ en gång och hann inte göra så mycket mer än så. Sen lade den av igen. Lämnade in den igen, men datasnubben kunde inte fixa den. Har nu haft den hos en annan datakille, som tydligen lyckats rädda en hel del bilder. Får dem på tisdag och hoppas ju så klart att mina favoriter är med! Får se om vi behöver lämna in den på ett ytterligare ställe...

Snälla välling, bli vår lösning!

Ikväll har Lillan fått en hel portion välling att sova på. Förut har vi kört med gröt och senare lite amning, som pricken över i. Igår och i förrgår fick hon en dl. välling bara för att hon skulle få smaka och hon gillade det. Det är enligt rekommendationer från BVC, som jag nu ger upp amningen mer och mer. Jag har ju mjölk så att det sprutar och blir över, men som "tanten" säger, så är den kanske inte av så god kvalitét längre. Känns faktiskt lite sorgligt att jag är på väg att sluta amma, även om det också ska bli skönt.

Hoppas Lillan får sova hela natten inatt! Om vällingen är lösningen på de nattliga problemen, kanske det i sin tur även leder till mindre kiss i blöjan. Mätt bebis=färre nattmål=mindre kiss=torr pyjamas=torr säng?

Imorgon ska mor min få en eftermiddag med sitt barnbarn. De ska visst ta en tur på stan och kolla in Lindex sortiment. Känns helt ok! Jag ska nog passa på att sola lite om vädret blir som utlovat.

Natti!

Utveckling i raketfart

På två veckor har Lillan gått från att sitta ganska sådär till att sitta väldigt stadigt. Jag sitter alltid intill henne när hon ska sitta på golvet, men hon ramlar inte så ofta längre. I vagnen är det ju sittläge, som gäller när Lillan är pigg. Tills nu har vi inte använt selen i vagnen. Hon har ju tidigare inte varit på väg någonstans, utan snällt suttit kvar där hon blivit placerad. Nu är det party i vagnen när vi är ute och går, så man måste verkligen ha koll på henne. Problemet nu är att vi inte har någon "sittdyna" till vagnen, utan använder madrassen som tillhör liften och i den finns det ju inga hål för selen. Måste köpa... suck...

Ett annat litet dilemma (inte värt att nämna bristen på sömn, egentligen) är att Lillan numera sover på sidan, vilket de senste nätterna resulterat i blöt pyjamas och i natt även vått i sängen. Vet inte viljen typ av blöja som skulle fungera bättre på natten. Något tips?

För övrigt rullar dagarna på. Det händer en del grejer i vår lilla by. Jag antar att jag nu i alla fall fått ett möjligen tidsbegränsat medlemskap i mammaklubben, för det är fullt ös vad gäller planer för många av oss mammor i byn. Snart är det dags för en trevlig utekväll på stan, verkar det som. Kan bli trevligt att lära känna kvinnorna bakom mammarollerna med! Egentligen skulle jag ju gärna vilja ta en utekväll med mina "gamla" väninnor, men nu känner jag mig inte helt redo för en "riktig" utekväll med sen hemgång. Första kommer nog att bli något mittemellan, med hänsyn till att plikten kallar tidigt nästa morgon ( jo, det finns en pappa med, men jag vaknar så lätt när det är livat i huset).

Förresten, så har Lilla damen nu provat kött också. Gillas ibland, men idag var det bara skrik tills det blev gröt istället.