Vaccin, tänder och dåliga nätter

I onsdags i förra veckan var det äntligen dags för Lillan att få vaccinet mot nya influensan. Både jag och maken har väntat och hoppats på beslutet att även små barn ska få vaccinet. Många vuxna, som har fått vaccinet har blivit ganska ömma i armen efteråt, så jag var beredd på att Lillan kanske också skulle bli det. Visserligen har jag även hört att barnen inte har fått några biverkningar. För vår lilla älskling har det gått bra och det känns skönt, minst sagt.

Senaste tiden (har glömt om det är en vecka eller två) har Lillans sömnvanor varit upp och ner. Hon har det senaste halvåret haft lätt för att somna på egen hand på kvällen. De problem, som har varit, är att hon vissa nätter vaknar flera gånger utan att kunna somna om själv. Vi har fått gå in till hennes rum och ge henne nappen och sen har hon somnat om snabbt igen. Inget jobbigt, egentligen, men att i flera nätter i rad få sömnen avbruten och upphackad har då känts frustrerande och tröttsamt.

Problemen som nu har kommit, är att Lillan vissa kvällar har haft jättesvårt att somna. Hon har gråtit och gnällt ganska länge, innan hon slutligen har somnat efter mycket omstoppande och pysslande. Sen har hon även haft väldigt svårt för att somna om på nätterna när hon vaknar. Hon sätter sig upp direkt igen, när vi har stoppat om henne och kan bara inte somna om. Till slut gallskriker hon om vi inte tar upp henne. Många nätter har det funkat att bära in henne till oss och där har hon somnat om ganska direkt och sovit bra resten av natten. Nu funkar inte ens det längre! Nu vaknar hon efter några timmars sömn och somnar inte om någonstans. Hon är vaken ett par timmar innan vi lyckas få henne att somna om. I fredags kväll fick vi slutligen ta till mer välling innan hon somnade. Förut har jag varit mest bekymrad över min egen sömn, men nu börjar jag oroa mig för hennes. Hon har nämligen börjat sova ganska kort tid när hon sover middag och när hon vaknar är hon ofta jätteledsen och på dåligt humör länge. Jag undrar om hon kanske lider av övertrötthet eller något. Kan det vara så?

Så klart börjar jag googla runt på "barn och sömn" och halkar in på olika forum och metoder. Vi har ju tidigare provat "fem-minuters-metoden" och tyckte att det fungerade. Då verkade hon lika missnöjd i min och makens famn som i sängen, så att hon grät en stund innan hon somnade funkade för oss. Läggningsrutinerna funkade ju bättre i alla fall. Nu känner jag att den metoden är helt fel. Dels har Lillan ju inte så svårt för att somna på kvällarna. Problemen är ju att hon vaknar sedan och inte kan somna om själv. Anna Wahlgrens metod verkar i så fall bättre och hon tar ju avstånd från "fem-minuters". Hennes metod verkar mer komplicerad, men å andra sidan känns det som att den är mer "heltäckande". Jag funderar på att köpa hennes "Sova hela natten". Antagligen väntar jag någon vecka till, för Lillan har flera nya tänder på gång, så det KAN ju vara de, som ställer till det. Fast på något sätt får jag inte ihop hennes beteende med tänderna ändå. Den värsta perioden med tandprickningen borde ha varit för en tid sedan, innan de värsta sömnproblemen uppstod. Jag tror heller inte att det beror på vaccinet, även om tanken visst har slagit mig. Problemen började ju innan hon fick vaccinet.

Jag hoppas bara att vi lyckas få normala nätter här hemma. Hon behöver ju sin sömn och vi med. Jag känner mig faktiskt lite orolig över hur jag ska orka med att börja jobba i januari. Då är det upp klockan fem på morgonen oavsett hur nätterna har varit. Det fungerar inte att vara zombie på jobbet. Minsta misstag kan få väldigt allvarliga konsekvenser. Snart är det dags att rädda liv igen. Here I come!!! :) Redo??? NEJ!

På stadiga ben!

Idag har det lossnat ordentligt för Lillan, när det gäller promenaderna på egen hand. Nu verkar hon tycka att det går lika smidigt att gå, som att krypa. Hon tar gärna långa promenader på egen hand, som att hon aldrig har gjort annat :) Händerna är fortfarande uppsträckta i luften, för att hålla balansen och det ser lite ostadigt ut, men hon är jättebra på att hitta balansen igen om hon vinglar till!

Nu ska jag passa på att krypa ner och lägga mig. Det har varit en lång dag för hela familjen. Konstigt att en timme hit eller dit spelar så stor roll, men Lillan har varit trött sedan i eftermiddags. Undrar om hon vaknar en timme tidigare imorgon bitti?

Oväntade sprutor

Idag var det dags för 1-årskontroll på BVC. Jag trodde inte att Lillan skulle få någon spruta idag, men tydligen hade jag missuppfattat det hela. Två stycken blev det, en i varje lår samtidigt. Smidigt, men ledsen blev Lillan. Hon har så höga toner, så läkaren fick lite ont i öronen. Det tycker jag var ganska rätt åt honom, för han är faktiskt inte särskilt bra. De har bara avsatt en kvart för varje barn och på den tiden är det ju inte särskilt lätt att hinna bekanta sig med barnen. Den här gången skrämde han faktiskt Lillan när han framfusigt kom fram och plötsligt sa något. Lillan blev ledsen, men han bara fortsatte att undersöka henne ändå. Jag tog upp henne och tröstade henne lite, innan jag lade ner henne på skötbordet igen. Jag förstår inte varför allt måste gå så snabbt. Det är ju faktiskt små barn det handlar om. Förhoppningsvis ska de känna förtroende för vårdpersonal även i framtiden, eller?

I övrigt följer Lillan fortfarande sin kurva. Hon börjar närma sig 12 kg och är 77 cm lång. Stor tjej!

Förresten... Lillan hade en konstig natt inatt! Igår var hon jättetrött och jag fick verkligen kämpa med att hålla henne vaken efter middagen vid 18-snåret. Kl. 19.40 hade hon somnat, men vaknade vid 21.30 och kunde absolut inte somna om. Jag försökte flera gången stoppa om henne och ge henne nappen, men det fungerade inte. Hon hade förmodligen ont i magen, för hon släppte sig ordentligt! Jag tog i alla fall upp henne och hon fick ligga i min famn när jag tittade på tv en stund. Sen fick hon ny blöja och jag lade henne i sängen igen. Sen sov hon hela natten till klockan 07.20 i morse! Jag minns inte när hon senast sov en hel natt. Jag var så beredd på en jobbig natt eftersom kvällen var så orolig. Började fundera på om det kanske är 1-årsvällingen som är för fiberrik för damen, men sen sov hon ju hela natten, så jag vet inte vad jag ska tro. Knepigt!

Nya rutiner?

Just nu känner jag mig lite oharmonisk som mamma. Jag känner att jag inte förstår Lillan riktigt. Tidigare har jag kunnat tyda hennes signaler ganska bra och har vetat när hon är trött. Hon har sovit en gång på förmiddagen utan krångel och oftast en gång på eftermiddagen, fast då oftast med lite krångel. Ibland har den så kallade förmiddagsvilan skjutits framåt i tiden lite, så att hon har hunnit äta lunch innan, beroende på när vi har stigit upp på morgonen och hur trött hon har verkat vara.

Senaste dagarna är det som att hon inte vill sova på sina vanliga tider längre. Vi har visserligen stigit upp ganska sent på morgnarna (jo, det har fungerat ganska bra att sova i eget rum), så det har blivit att hon har fått sova efter lunch. Problemet är att hon inte själv verkar förstå att hon är trött. Just nu lever hon loppan i sängen och jag sitter frustrerad vid datorn. Vad händer? Har jag missat något? Idag har hon nog kräkts ett par gånger. Har inte sett det förrän hon suttit och kladdat i det på golvet. Hon verkar ju må bra i övrigt, så hoppas att det inte är någon rejäl magsjuka på gång!

Förresten så verkar Lillan vara på gång att ta steg på egen hand. Hon har ett par gånger tagit ett par stapplande steg mellan mig och maken och mellan mig och min syster. Det är bara lite mer än en vecka kvar till hennes ettårsdag. Undrar vad som händer tills dess?!

Eget rum

Natten till idag sov Lillan för första gången i sitt eget rum. Vi har dragit ut på det länge, speciellt jag. Hon har ju aldrig sovit särskilt bra och jag har varit tveksam till orsaken till detta. Har hon blivit störd av oss eller hade hon vaknat även om hon fått sova ifred? Senaste nätterna har hon dock sovit ganska bra inne hos oss, så nu tänkte jag att det faktiskt var dags.

Resultatet då? Jo, lilla damen sov i ett sträck hela natten fram till klockan 06. Då var det dags för lite amning, som vanligt på morgonkvisten. Jo, jag ammar fortfarande på morgnarna, fast jag tror knappast att jag har någon mjölk kvar. De så kallade "brösten" är borta. På rymmen, skulle man kunna säga. De verkar inte komma tillbaka! I alla fall, så blev det lite bus på morgonen. Sen somnade Lillan om i vår säng och vaknade inte förrän kl. 9! Kanske har hon sovit dåligt inatt i alla fall, men det tror jag faktiskt inte. Då hade hon garanterat väckt oss med gråt av hög volym. Jag intalar mig det i alla fall. Hoppas det går lika bra inatt! Jag har faktiskt längtat efter att få ligga och läsa en stund med lampan tänd och så klart även få möjlighet att mysa lite med maken utan att vara rädd för att störa någon :)

Utvecklingsmässigt kan jag ju nämna att Lillan nu tar sig fram gåendes i snabb takt när hon håller sig i möbler och annat användbart för detta ändamål. Vi har äntligen fått upp grinden till trappan, för nu klättrar hon gärna uppför. Vi är sällan på övervåningen tillsammans med henne, så grind där uppe är inte så akut ÄN.

Vi tror att Lillan kan säga "Heeeeeeeeeeeej". Möjligtvis försöker hon säga vovvens namn och ordet "titta". Mamma kan hon säga, men jag är osäker på om det är mig hon menar ibland. Ordet som används mest är "mam-mam", som betyder MAT. Det är ju det viktigaste ordet av alla!

Lite kuligheter

Jag har börjat säga till på skarpen nu när Lillan är på gång att göra sånt, som hon inte får. Jag tycker inte att man ska behöva rensa huset på allt hon kan nå. Så klart får det inte bli farligt för henne, men nog borde man kunna lära henne att låta bli om man säger till? Det verkar i alla fall kunna funka. För någon dag sen hade vi nästan en diskussion, jag och Lillan. Jag sa till på skarpen och pekade sådär dumt med fingret, som gamla skolfröknar gör. Hon gillade det inte. Hon skrek och grät och slog sig med båda händerna samtidigt på knäna för att visa sitt missnöje. Sen tog hon mitt pekande finger och stoppade in det i sin mun och försökte bita mig. Men hon slutade i alla fall upp med det hon från början hade tänkt att göra och kröp därifrån efter "diskussionen". Det här kommer att gå bra, tänker jag.

Något annat kul som har hänt är att hon har kommit på att man kan somna sittande i vagnen. Härom dagen när vi var ute på promenad råkade jag få syn på att Lillan inte alls lyssnade på vad jag och väninnan babblade om. Hon hade väl försökt hänga med i samtalet, men sen orkade hon inte längre, utan somnade sittandes. Funkar det för henne, så funkar det för mig. Sen sov hon vidare liggandes i vagnen i över en timme. Likadant var det idag när vi var på väg hem från öppna förskolan. Somnade sittandes och sov sedan vidare i vagnen i en och en halv timme. Då passade jag på att sola på altanen. Härligt!

På tal om öppna förskolan, som ju började idag igen, var det ju tre månader sedan sist. Det har hänt en hel del med Lillan på tre månader. Idag ville hon inte sitta hos mig, utan kröp över golvet till "ledaren" och ville istället sitta i hennes knä när vi skulle sjunga och när det skulle läsas. Lite ensamt för mig, men samtidigt lite kul att se! Det känns också lite konstigt att se henne krypa in i skaran av barn, som leker och stojar på golvet. Hon verkade trivas utmärkt där, mitt i händelsernas centrum!

Min cykel

Tanten kom och knackade på igen i fredags, vilket betyder att cykeln den här gången var på 35 dagar. Inte helt fy skam! Det som inte stämmer alls är att jag tror mig ha haft äl för ungefär tre veckor sedan, inte två. Jag vet ju i och för sig inte om det var äl, men jag hade vissa symtom på det i alla fall.

Vi kom förresten iväg på vår lilla utflykt i tisdags. Lillan hade en jobbig natt, men vaknade feberfri och var på topp hela dagen! Jag kan ju också meddela att min Manduca-manual är återfunnen, men jag tackar vänligast för all hjälp jag fått med att få instruktionerna via mailen!

39 grader

I förmiddags när Lillan vaknade efter sin förmiddagsvila var hon het som en kamin. Tog tempen och visst hade hon feber. Efter det har det varit en gnällig dag. Hon har fått Panodil två gånger för att lindra eventuell smärta. Hon hade en riktigt skrikig period idag, som påminde så mycket om hennes beteende som liten bebis. Hon har sovit lite mer än vanligt, men har haft bra stunder med lek och lite bus också. Det har gått förvånansvärt bra med maten också! Lunchen var ingen hit, men middagen slank ner. Klart att hon inte tackar nej till sin mammas kycklinggryta! Förhoppningsvis är det "bara" någon ny tand på gång. Hon har dreglat väldigt mycket idag och febern kom ju väldigt plötsligt. Hon har ju inga andra symtom. Hosta har hon ju haft ett tag, men den har nästan gett med sig nu. Nätterna har varit fortsatt oroliga, sedan den där bra natten mellan torsdagen och fredagen.

Imorgon har vi planerat en heldagsutflykt, men jag hoppas att vi ska kunna åka ändå. Får helt enkelt se imorgon bitti hur Lillan mår.

Hel natt!

Inatt har vi fått sova ordentligt, hela familjen. Ville bara berätta det. Vågar knappt hoppas på att det håller i sig, men jag hoppas innerligt!! Ikväll ska vi iväg på trevligheter, så att man är laddad med sömn kan ju inte vara fel!

Målinriktad

Nu märks Lillans starka vilja jättemycket. Hon tar sig fram dit hon vill, på ett eller annat sätt. Ibland halvkryper hon. Ibland är det rullning som gäller. Hon ställer sig upp på egen hand, bara hon inte ger upp för lätt. När hon ser oss andra äta och inte får något själv, blir det höga toner! Känns helkonstigt att uppfostra en nio-månaders bebis, men jag antar att vi bara måste inse att det är nu man börjar, fast på hennes nivå. Helt plötsligt har jag insett att de där up-and-go blöjorna kanske skulle vara en bra idé i alla fall. Senaste dagarna har det varit ett tufft jobb att byta blöja på skötbordet. Förut har hon legat stilla nöjt, utan problem. Nu blir det gallskrik om hon inte får rulla runt.

Sommaren har avlösts av regntunga skyar och jag känner mig lite rastlös. Det känns lite som att den här första sommaren tillsammans, skulle bestå av mer utevistelse och spontana utflykter, men jag känner inte för att hitta på så mycket. Vi har ju en del att fixa med hemma, som är skönt att få gjort. Det är dock inte så roliga aktiviteter. Sömnbristen gör också att jag mest längtar till sängen på kvällarna... Hoppas att solen och energin kommer tillbaks snart!

Svårsomnad

Nu har Lillan kommit på hur man sätter sig upp från liggande ställning. Det är ju väldigt användbart, speciellt när man inte känner för att sova. Sedan några dagar tillbaka krånglas det väldigt mycket när det är sovdags och idag har hon även kommit på att man kan ställa sig upp i sängen. Hostan har inte gett med sig än, så just nu är jag trött!

Hostiga nätter

Lillans ögon har blivit bra igen. Istället besväras hon av hosta på nätterna. Hon får sova några timmar ostört. Sedan sätter det igång. Konstigt nog verkar det försvinna när hon får sova mellan oss i vår säng. Det är mysigt att ha henne där, men just nu längtar jag efter att få sova en hel natt utan avbrott.

Vår lilla älskling har nu hunnit bli nio månader. Tiden hon har funnits hos oss på riktigt känns inte alls så lång, som tiden då hon låg i min mage. Tänk att hon fyller ett år väldigt snart! För övrigt kan nämnas att jag var ute på riktigt för första gången i fredags. Det blev förfestande och senare nattklubb. Förväntningarna var så klart för höga, men det var riktigt kul att göra sig i ordning och få äta och prata i "lugn och ro"!

Första doppet!

Lillan badade för första gången i havet idag! Det blev utan kläder, fast med solmössa förstås! Hon gillade det och gav riktiga glädjetjut. Så häftigt! Sen när det skulle torkas och tas på ny blöja var det inte lika kul längre. Hon vägrar dessutom sova när vi är på stranden, men efter lunchen somnade hon sött i sin egen säng. Numera gillar hon visst att sova på mage.

Första gången

Igår firade vi min födelsedag med en ordentlig fest. Vi har skjutit på det hela länge, så att Lillan skulle kunna sova över hos sin mormor. Det var vemodigt att lämna över henne när det var dags för henne att åka iväg. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna, fast jag ju visste att hon skulle ha det jättebra. Under kvällen sedan kunde jag faktiskt koppla bort det hela ganska bra. Visst tänkte jag på henne då och då, men jag hade riktigt kul och passade på att festa till det lite ordentligt. Det kommer ju aldrig att bli som förr, för även om Lillan sover borta, vill jag ju vara pigg nog att kunna ta hand om henne när hon kommer hem igen.

Jag ringde faktiskt inte en enda gång för att kolla hur hon hade det. Mor min ringde upp oss en gång för att be om lite mer instruktioner angående vällingsförfarandet, men det var det hela. Lillan hade sovit hela natten utan problem, vilket ju är helt underbart att få reda på! Det var längesen hon sov en hel natt hemma och sedan förkylningen (som försvann efter några dagar) har hon sovit ganska oroligt. Hoppas nu att hon tar med sig den nya goda vanan till sin egen säng!

Igår innan festen upptäckte jag att "tanten" kommit på besök. Det är första besöket sedan innan graviditeten. Kändes som lite dålig timing. Hade gärna sluppit besök i sommar och igår kändes definitivt som en mindre bra dag för besök. Känns i alla fall lite spännande att se hur länge hon stannar och när hon behagar att dyka upp nästa gång. Förhoppningsvis varar det inte 50 dagar mellan besöken framöver.

Oroligt

Jag fick sova i gästrummet inatt och maken tog hand om Lillan. Hon hade sovit oroligt; vaknat flera gånger. Förmodligen saknar hon nappen när hon inte har den, men kan inte andas riktigt när hon har den. Första delen av dagen idag var hon nästan sitt vanliga jag, men ikväll har hon varit gnällig, snorig, glansig och röd om näsan. Hon ville varken ha lunch eller middag, så det blev välling och gröt istället. Åh, vad jag önskar att hon slapp ha det så jobbigt. Köpte i alla fall Nezeril till henne idag och har gett henne det. Hoppas hon sover bättre inatt. Min älskade skatt!

På hemmaplan igen

Ännu en bilresa är avklarad. Den här gången höll vi oss inom landet, men det blev några timmars bilresa ändå. Det gick bra den här gången med, men nu bodde vi på hotell och det var svårt att kombinera storstadsliv med bebisliv när man ska sova på hotell. Lillan visade sig vara känslig för att bli väckt och borttransporterad till annan säng. Hon vaknade ordentligt och kunde inte somna om. Två nätter med samma dumma visa. Sista natten blev det nattning på hotellet och då sov hon gott hela natten.

Under minisemestern åt Lillan riktigt bra emellanåt. Burkmaten liksom bara slank ner, när hon hade så mycket annat att titta på. Väl hemma igen går det inte riktigt lika bra. Igår och idag har vi börjat med att göra middag till henne av våra middagsingredienser, så att hon äter tillsammans med oss. Hon gillar ju numera att smaka av vår mat, så egen mat, som ser likadan ut borde väl funka, tänkte vi... Det funkade jättebra igår, men idag åt hon bara lite. Hon är i alla fall nyfiken och vill smaka, så det är jag nöjd med.

Hon blir åtta månader i veckan, vår "lilla" bebis. Vi ska på kontroll på BVC på torsdag och det ska bli spännande att se hur mycket hon väger nu. Utvecklingsmässigt går det väl framåt. Hon sitter väldigt stadigt nu och sträcker sig åt alla håll för att nå saker, men hon har inte kommit på att man kan förflytta sig för att nå. Små saker, gärna blänkande, är väldigt intressanta. Smulor på bordet, likaså. Ventilen på "Libero-bollen" är så spännande att känna på med pekfingret och hon använder sig mycket av att försöka gripa tag med tummen och pekfingret. Jag antar att det är det man kallar "pincettgreppet". Hon har börjat att sträcka fram armarna när jag ska lyfta upp henne och "mamamama" är hon bra på att säga. Herregud.. hon börjar ju bli stor nu!

Lasagne på silversked

Idag åt Lillan upp hela smakportionen med lasagne. Vanlig vuxentesked verkar mer intressant än hennes bebissked, så då kör vi väl på det då. Först ville hon inte ha, men efter lite tramslekar som att "pappa äter upp maten, nam nam nam... mamma äter upp maten, nam nam nam" fick vi se ett leende och en gapande mun. Känns så skönt att hoppet inte verkar vara helt ute, när det gäller matsituationen. Efteråt åt hon sin gröt, men efter halva ville hon ha i nappen samtidigt. Det blir ju en något kletig situation med både napp och mat samtidigt i munnen. Mer klet är väl att vänta i framtiden, så jag antar att det bara är att vänja sig.

Jag frågade BVC angående näringsbehovet och om jag borde vara orolig, men svaret blev att Lillan absolut får i sig det hon behöver. Välling och gröt innehåller alla näringsämnen. Hmm...

Lillan somnade på en gång ikväll. Vi brukar försöka hålla henne vaken till 20.00, men ikväll gick det bara inte. Hon var så gnällig redan vid 18.30, så det var bara att ge upp. Vi har varit på en del aktiviteter idag, så det kanske blev lite mycket för henne? Egentligen vet jag inte vilken tid som är lagom för bebisar att lägga sig. Vet ni?

Man ska inte ropa hej...

Jag borde ju veta bättre, men det är väl klart att man vill dela med sig av framstegen också och inte bara bakslagen... Nu blev det väl lite bakslag igen. När det blev dags för måndag igen och maken skulle upp tidigt, blev det byte av sängplats och jag har sedan natten till igår sovit närmast Lillan. Hon har nog inte sovit så fruktansvärt dåligt, men det är som om jag inte kan slappna av när jag vet att det är jag som har huvudansvaret för henne på nätterna. När maken har anvaret och jag ligger på hans sida av sängen, fungerar det mycket bättre. Jag blir knäpp på mig själv för att jag inte vet hur man slappnar av! Nu går jag omkring med zombiekänsla i skallen igen.

Något helt annat, som jag fungerar över är när tanten ska komma tillbaks. Det var läääängesen jag ville ha besök av henne, men nu skulle jag på ett sätt vilja veta hur cykeln kommer att se ut framöver. Det är ju otroligt skönt att slippa henne, men jag funderar mycket över om min kropp skulle kunna ha lättare för att bli gravid på egen hand efter att ha varit gravid en gång. Eller det spelar kanske ingen som helst roll? Någon som vet fakta? Det är inte så att jag skulle vilja bli gravid snart igen, men jag vet ju att vi önskar oss ett till litet mirakel i framtiden. Jag har ingen aning om man har rätt att få medicinsk hjälp när det är inte är första barnet. Har inte hunnit läsa på om detta än. Jag blir ju helt logiskt äldre med tiden och eftersom vi antagligen behöver hjälp igen känns det som att vi i alla fall borde tänka på när vi borde påbörja nästa projekt.

Jag har på något sätt varit helt insnöad på alla vänner och bekanta som fått sitt första barn långt innan oss och när de nu börjar få nummer två, är det nästan chockerande. Även lite provocerande på något sätt. Även om jag långtifrån är där än, så kan jag ganska lätt sätta mig in i situationen att längta efter nummer två, när många runtomkring är där. Så klart är jag evigt tacksam att livet har gett oss vår dotter och egentligen är jag ju i mål många gånger om. Om jag fick bestämma skulle alla som önskade få ett barn var, istället för att vissa fick tio och andra inga.

Äntligen!

Nu har vi i flera nätter sovit riktigt bra, hela familjen. Nåja.. vovven har tassat runt i huset och inte riktigt fått någon ro. Kanske beror på senaste tidens värme? När det gäller Lillan har nog vällingen stor del i hennes nya sömnvanor. Igår kväll var vi på kalas och Lillan somnade sött vid 20-tiden som vanligt, vaknade till ett par gånger när jag klädde på henne, lyfte i och ur bilstolen och i sängen. Sen sov hon hela natten utan att väcka oss! De andra nätterna har hon i alla fall vaknat några gånger, även om det har räckt att ge henne nappen. Hoppas verkligen att det fortsätter så här nu!

Jag har inte haft tid att blogga så mycket senaste tiden. Vi har varit ute så mycket som möjligt, men jag har i alla fall läst era bloggar, för nyfiken är jag ändå! I torsdags var vi och hälsade på nyfödde pojken. Han var då nästan en vecka gammal och pytteliten! Känns absolut inte som att Lillan har varit i närheten av så liten, men det har hon ju. Jag visste inte ens hur jag skulle hålla honom och fick sätta mig ner innan jag vågade. Så fort man glömmer! Det känns som om man växer med Lillan för varje steg i utvecklingen hon tar och nu var det länge sedan vi behövde tänka på att stödja nacken och inte kunde ha henne "på höften". Nu är hon så stor!!!

Fick ikväll reda på en liten lagom nyhet. Som jag skrev om för en tid sedan så har ju vår dator lagt av och i den kraschade hårddisken finns ju alla bilder på Lillan sedan hon var nyfödd! Har bara framkallat mina gravidbilder och bilderna från förlossningen. Inte heller bränt ner på skivor eller sparat någon annanstans. Vi skulle och skulle och skulle, men kom inte så långt. Sen var det för sent! Mardröm!!!! Har haft inne på "lagning" två gånger. Första gången kom vi in i datorn typ en gång och hann inte göra så mycket mer än så. Sen lade den av igen. Lämnade in den igen, men datasnubben kunde inte fixa den. Har nu haft den hos en annan datakille, som tydligen lyckats rädda en hel del bilder. Får dem på tisdag och hoppas ju så klart att mina favoriter är med! Får se om vi behöver lämna in den på ett ytterligare ställe...

Snälla välling, bli vår lösning!

Ikväll har Lillan fått en hel portion välling att sova på. Förut har vi kört med gröt och senare lite amning, som pricken över i. Igår och i förrgår fick hon en dl. välling bara för att hon skulle få smaka och hon gillade det. Det är enligt rekommendationer från BVC, som jag nu ger upp amningen mer och mer. Jag har ju mjölk så att det sprutar och blir över, men som "tanten" säger, så är den kanske inte av så god kvalitét längre. Känns faktiskt lite sorgligt att jag är på väg att sluta amma, även om det också ska bli skönt.

Hoppas Lillan får sova hela natten inatt! Om vällingen är lösningen på de nattliga problemen, kanske det i sin tur även leder till mindre kiss i blöjan. Mätt bebis=färre nattmål=mindre kiss=torr pyjamas=torr säng?

Imorgon ska mor min få en eftermiddag med sitt barnbarn. De ska visst ta en tur på stan och kolla in Lindex sortiment. Känns helt ok! Jag ska nog passa på att sola lite om vädret blir som utlovat.

Natti!