En dag närmare...

Det borde ju inte kännas jobbigare för varje dag som går, utan faktiskt lättare. Idag har vi kommit en dag närmare att få träffa bebis än igår. Så positiv jag verkar vara, va? Har sovit "bra" två nätter i rad nu, så jag är faktiskt lite mer positiv. Sen känns det ju lite som att det aldrig kommer att bli vår tur.. Tre av mina bloggkamrater har nu fått träffa sina små mirakel... Blir helt tårögd när jag läser om det och får se bilder.. Tänk att det faktiskt fanns små riktiga människor i deras magar... Det säger ju något om innehållet i min mage. Jag längtar så mycket efter att få hålla i bebis, få känna doften av henne eller honom.. Jag längtar så efter att få bli mamma.

Nu ska jag ta en dusch, sen baka kladdkaka.. Kanelbullar fungerar tydligen inte för att få ut lill*n, men kladdkaka borde ju garanterat fungera! Sen är det dags för BM (hoppas hon har blivit spåtant...)