Lite kuligheter

Jag har börjat säga till på skarpen nu när Lillan är på gång att göra sånt, som hon inte får. Jag tycker inte att man ska behöva rensa huset på allt hon kan nå. Så klart får det inte bli farligt för henne, men nog borde man kunna lära henne att låta bli om man säger till? Det verkar i alla fall kunna funka. För någon dag sen hade vi nästan en diskussion, jag och Lillan. Jag sa till på skarpen och pekade sådär dumt med fingret, som gamla skolfröknar gör. Hon gillade det inte. Hon skrek och grät och slog sig med båda händerna samtidigt på knäna för att visa sitt missnöje. Sen tog hon mitt pekande finger och stoppade in det i sin mun och försökte bita mig. Men hon slutade i alla fall upp med det hon från början hade tänkt att göra och kröp därifrån efter "diskussionen". Det här kommer att gå bra, tänker jag.

Något annat kul som har hänt är att hon har kommit på att man kan somna sittande i vagnen. Härom dagen när vi var ute på promenad råkade jag få syn på att Lillan inte alls lyssnade på vad jag och väninnan babblade om. Hon hade väl försökt hänga med i samtalet, men sen orkade hon inte längre, utan somnade sittandes. Funkar det för henne, så funkar det för mig. Sen sov hon vidare liggandes i vagnen i över en timme. Likadant var det idag när vi var på väg hem från öppna förskolan. Somnade sittandes och sov sedan vidare i vagnen i en och en halv timme. Då passade jag på att sola på altanen. Härligt!

På tal om öppna förskolan, som ju började idag igen, var det ju tre månader sedan sist. Det har hänt en hel del med Lillan på tre månader. Idag ville hon inte sitta hos mig, utan kröp över golvet till "ledaren" och ville istället sitta i hennes knä när vi skulle sjunga och när det skulle läsas. Lite ensamt för mig, men samtidigt lite kul att se! Det känns också lite konstigt att se henne krypa in i skaran av barn, som leker och stojar på golvet. Hon verkade trivas utmärkt där, mitt i händelsernas centrum!