Olägligt

Ringde till mottagningen idag för att boka in nya tider för VUL och insemination. Jag är på dag 12 den 7:e januari. De har jul- och nyårsstängt nu och öppnar inte förrän den 7:e januari!!! Hur fan kan man göra så??? Min kropp har ju inte jul- och nyårsstängt!!! Jag får ringa som en galning på morgonen den 7:e, men jag antar att det är kört med så kort varsel. Det blir ju säkert svårt för dem att boka in mig och krångligt för mig att ta ledigt från jobbet utan förvarning. Åh! Vad frustrerad och arg jag blir! Jag har ju tänkt att köra på med mina sista Pergo-tabletter, men är det verkligen lönt om vi inte får chansen till insemination??? Just nu är det bara för mycket för mig att hantera. Ska snart åka till jobbet och sura hela helgen... Suck..

Dag 1

Då var hoppet borta för den här gången... Flera gånger har jag levt mig in i att vara gravid. Det är fruktansvärt lätt att göra det, tyvärr. Det finns ju hur mycket människor som helst runt omkring en och alla har kommit till genom en graviditet. Hur svårt ska det vara egentligen? Träffade även på en bekant på stan idag, som fått barn nu i december. De hade försökt läääänge... alltså 6 månader... Avundsjuk? Ja, det är bara förnamnet. Jag börjar bli vansinnigt irriterad på min läkare också, ju mer jag tänker på det. Det måste ju vara något som är fel och jag vill veta vad. Om vi skulle bli gravida med hjälp av tex. insemination vill jag ju veta om vi enbart kan bli gravida med hjälp av det och varför i så fall... Jag vill inte gå i ovisshet, helt enkelt!!! Fasen vad det ska supas på nyår!

Lägesrapport BIM-dagen

Har de senaste dagarna faktiskt tyckt att brösten mina varit lite ömma... Det har typ försvunnit helt nu och tanten har visat sin skugga i form av missfärgade flytningar, som kom idag. I vanliga fall brukar hon komma på en gång max 14 dgr efter äl, men den här gången verkar hon gilla att retas ordentligt. Förstår hon inte hur j-a jobbigt det är att gå och hoppas??!! Vid något tillfälle har hon knackat på ett par dagar för tidigt, men faktiskt aldrig ens en dag för sent... Jag hoppas så fruktansvärt att jag ska ha ett litet mirakel som växer i min mage. Det finns ju faktiskt de som har mens-liknande blödningar i början av graviditeten. Kan jag inte få vara en av dessa kvinnor, snälla?

Smärtsam aktivitet

Var på julbord med jobbet igår kväll, så jag har inte hunnit uppdatera här som jag egentligen hade tänkt. I måndags kände jag av diverse stickningar i nedre delen av magen och på kvällen fick jag rejäl kramp i magen. Det kändes som att hela magen knöt sig, liknande mensvärk, fast tio gånger värre! Jag har ju haft något liknande en gång förut, då jag höll på att svimma, men då gick ju värken över på några sekunder. Den här gången höll det i sig i säkert en kvart. Maken min var nästan på väl att ringa efter ambulans, eftersom jag hade så j-a ont! Sen var jag helt matt och frusen och somnade gott... Jag undrar verkligen vad det var för något. Cysta?? För övrigt har jag inga symtom som påminner om graviditet... Så trist...

Antingen eller

Antingen blir jag glad på nyår tack vare ett mirakel eller så blir jag glad eftersom jag kan festa som attan. Egentligen borde ju chansen att bli gravid den här månaden vara relativt stor. Min kropp svarade bra på Pergon och vi fick vara med om insemination. Jag borde ju ha hopp. Orsaken till att jag inte har blivit gravid tidigare kan ju ha en så enkel förklaring som att äggen inte varit bra nog... Eller?? Kan äggen (ägget?) vara dåliga (dåligt) trots äl om man har tendens till PCO (S)?? Jag förstår faktiskt inte det hela riktigt...

Insemination nr 1

Åkte på en jobbig förkylning igår kväll när jag jobbade. Trodde först att jag var allergiskt mot något eftersom snuvan kom så snabbt, men det har hållt i sig. Idag har jag känt mig som en zombie hela dagen på jobbet. Fick i alla fall mycket gjort på fm, så jag kunde med gott samvete sluta två timmar tidigare. Väl framme på mott fick jag sitta ner och vänta en bra stund. De små simmarna var inte färdigtvättade nämligen. Själva inseminationen kändes ingenting. Jag förberedde mig på liknande mensvärk, men jag blev förvånad när de sa att det var klart. Undrar verkligen om 2 ml simmare kan göra effekt. Fick ligga och vila i 20 minuter efteråt och har blivit uppmanad att ta det lugnt ikväll, jäsa på soffan och ingen aerobic enligt läkaren. Han klappade mig lite på armen och sa att "detta är hokus pokus, vet du" och sen sa den piffiga ssk'n att jag skulle höra av mig sen när mensen är en vecka sen....eller något sånt... Vi får inte make love tonight, men imorgon får vi mer än gärna. Ena sekunden känner jag stort hopp och andra sekunden tänker jag negativt, räknar på om simmarna verkligen kan hålla sig kvar där inne tills ägget/äggen släpps... Känns bara för otroligt att det skulle kunna fungera.

Snabba ryck

Har nästan precis kommit hem från mott och apoteket. Hade finfina äggblåsor nu. Två st. är över 20 mm, så jag har svarat bra på Pergotime den här gången, antagligen bättre än förra gången, vad jag förstår. Det kommer alltså inte att bli tal om att äta trippelkur Pergo enl. läkaren. Jag blev aldeles paff idag på mott. Jag ska bli inseminerad imorgon! Jag kunde välja mellan imorgon em eller ons morgon. Inte lätt att sitta där på mott. utan att ha planerat något med jobbet eller maken. Det blev snabba ryck till apoteket där jag hämtade ut äl-sprutan. Sen hem och ringa till jobbet, berättade hela historien för en arbetskamrat på två minuter för att höra om vi kan lösa bemanningen de aktuella dagarna om jag tar komp-ledigt. Hon förstod och ställer upp och börjar tidigare om det behövs. Puh! Så det blir imorgon em det händer! Har tagit sprutan och hoppas på att jag inte får knäppa biverkningar av den. Imorgon 13.30 ska maken vara på mott och lämna in lite simmare och 15.00 ska jag vara där. Känner äntligen lite hopp nu. Känns så skönt att vi får testa på det här så tidigt så att vi om vi behöver kan gå vidare till nästa steg relativt fort. Nu måste jag äta frukost. Känner att blodsockret börjar bli lite lågt...

Dag 11

Imorgon är det dags för VUL igen. Jag har inte haft någon antydan til äl än, så det är nog ingen fara att göra VUL så sent som på dag 12. Mott-ssk'n var ju lite rädd för det. Testade med äl-test i morse, men inget extra streck syntes förrän jag skulle slänga testet, kanske efter 10 min. Ska testa imorgon igen. När testet visar på äl brukar extrastrecket komma fort och vara jättetydligt.

Talade med en barndomsvän i telefon för en stund sen. Har dragit mig för att prata med henne sista tiden, eftersom jag inte har berättat något om vårt problem för henne. Det har inte blivit tillfälle förut och sista tiden har jag inte orkat prata om det så mycket. Idag kände jag dock för att ringa upp henne och vi hade ett bra samtal. Visserligen kan hon nog inte sätta sig in i min situation alls, eftersom hennes två små barn blev till snabbt och lätt. Hennes försök till förståelse känns mer som sympati än empati, men det kändes bra att ha pratat med henne om det. Hon är en bra vän, även om hon som så många andra trodde att det nog är mycket psykiskt som är orsaken till det hela... Det där har jag ju egentligen ingen kommentar om. Det finns väl inte någon som inte stressar upp sig när det inte blir någon bebis??

Det är nu hoppet kommer tillbaks

Det är som många säger, att besvikelsen vänds till hopp bara på några dagar. Visserligen inte så stort hopp i mitt fall. Börjar nu få ordentligt med (o)trevliga flytningar, vilket jag brukar ha innan äl. Är ledig i helgen och jag och maken har lovat varandra att inte bara mysa när jag har äl. Det är ju faktiskt mysigt att mysa för att man har lust. Det är ju klart att det är bra om äl är på gång snart också förstås. Den här gången ska vi försöka mysa varannan dag under en veckas tid. Det blir svårt att hålla. Det vet jag. Jag blir så himla orolig att ägget släpps en dag när vi inte har mysdag. Får se hur det går helt enkelt.

Självplågare

Ju mindre kontakt jag har med mina mamma-vänner, desto bättre mår jag. Det vet jag. Ändå går jag in på nätet och kollar i lokaltidningen om deras små bebisar har kommit med på familjesidan än. Och där är de.. Båda mina vänners bebisar bredvid varandra. Varför gör jag så mot mig själv???

Lätt illamående

Tycker att jag sen igår känner ett lätt illamående. Undrar om det är biverkning av Pergotime. Känns i så fall inte så kul att köra med trippeldos nästa cykel... Undrar verkligen vad VUL:et visar nästa vecka. Ska även fråga om slemhinne-tjocklek och injektioner. Man får många tips och mycket information här på nätet som man vill reda ut och få klarhet i.

Beställning

Har precis beställt hem 14 äl-tester från testlagret. De har nog tjänat in en hel del på mig nu. Vet inte riktigt när jag ska börja testa. Känner ingenting av pergo'n än, men hoppas att jag får äl i normal tid. Gärna på dag 15. Så det så.

Utmaning

Har aldrig brytt mig om någon utmaning på bloggen förut, men det här var ju inte så avancerat:

Tre saker som finns i min...

Kyl: yoghurt, kaffe, ost
Frys: hundmat, grönsaker, bröd
Skafferi: hundgodis, choklad, te
Handväska: Elizabeth Arden - Eight Hour Cream, mobil, plånbok
Sminkväska: hur många ögonskuggor som helst, concealer - touche eclat från YSL, mascara
Badrumshylla: tandtråd, burk med smycken, hårborste
Tvättkorg: stickade tröjor som kräver handtvätt, dukar, bikini från i somras (usch..)
Skohylla: ankelboots, gympaskor, skinnstövlar
Förråd: pappersinsamling, skitgrejer som borde slängas på tippen, skor
Hjärna: Jobb-missnöje, bebisar, hopplöshet
Jackficka: hundbajspåsar, reflexer, mobil ibland
Kryddhylla: hundvitaminer, peppriga saker, curry
Balkong: Terrass/gård – halvfärdig altan utan några grejer alls..
Barskåp: Polsk vodka, Campari, whiskey
Köksbänk: kolsyramackapär, vattenkokare, microvågsugn
Fruktkorg: clementiner, apelsiner...

Pergo-jul

Idag är det första advent. Minns hur förhoppningsfulla vi var förra året vid den här tiden. Vi pratade om att "nästa år vid den här tiden kanske vi är fler i familjen" o.s.v. Den här julen har hoppet lämnat oss, eller i alla fall mig. Den här julen får många av våra vänner fira jul med en ny familjemedlem. Jag firar med kroppen full av Pergotime istället.