Underbara dagar

De senaste dagarna har varit minst sagt fantastiska. Det är en sådan oerhörd skillnad att ha en nöjd och glad dotter istället för en gnällig. Ju mer aktiviteter på dagarna, desto gladare dotter. Kanske beror det på att jag nästan uteslutande spenderar all min tid och energi på Lillan när vi gör annat än att vara själva hemma. Hemma finns ju alltid en massa "måsten" och då måste ju Lillan underhålla sig själv ibland. Inget fel med det, men det blir ju en del gnäll, som är ganska tärande att lyssna på. Idag var det favoriten; öppna förskolan, på förmiddagen. På eftermiddagen var vi på fikabesök hos en kollega. Kul att höra lite skvaller från jobbet, men ännu bättre att veta att jag inte behöver engagera mig i det än på ett tag. På öppna förskolan var det mycket sång och musik idag och det verkar Lillan gilla skarpt! Har tänkt att försöka få plats på rytmik också. Det verkar visst vara populärt och svårt att få plats på.

När det gäller maten är det nu tvärstopp med gröten. Det känns lite småtrist, eftersom vi inte har kommit upp i en hel portion än. Enligt BVC ska vi egentligen inte börja med andra smakportioner förrän Lillan äter gröt som en hel måltid, men hon vill ju inte ha. Idag provade jag istället mosad potatis blandat med bröstmjölk. Hon verkade inte tycka att det var helt fel, men hon ville heller inte ha mer än ett par teskedar. Det var ju i och för sig bara en smakportion, så det gjorde ju inget att hon inte ville ha mer idag. Nytt försök imorgon.

Inatt hoppas jag på flera timmars sömn i sträck. Jag ska spendera natten i gästrummet och maken ska ansvara för Lillan. Ammandet står ju jag för, men jag hoppas på att det bara blir en gång. De senaste nätterna har hon klarat sig med en amning, men hon vaknar ganska många gånger av att ha tappat nappen eller andra orosmoment. Jag vet inte vilket som är bäst; att hon inte äter så ofta med vaknar ändå, eller att hon äter oftare men somnar om efter det och sover längre perioder...

Vardag

I lördags döptes vår lilla dotter. Det var en stressig men lyckad tillställning. Det blev en del tårar både i kyrkan och på festen efteråt. Den här gången var det äntligen vårt eget barn, som skulle firas! Fortfarande känns det otroligt att vi har fått barn. Dagar som i lördags kändes det förstås lite extra i maggropen.

Det var första gången delar från hela vår släkt var samlade och det kändes riktigt kul. Sen blev det ju en del mindre skandaler, trots att ingen starksprit serverades, utan bara vin och öl. Vissa vet tyvärr inte var gränsen går i alla fall.

En annan grej som är lite jobbig är det där med rättvisan mellan familjerna. Det känns som att man måste "dela ut" henne rättvist mellan alla, så att ingen känner sig utanför och bortglömd. Vissa kommer ju fram självmant och vill vara med henne, men vissa verkar istället vänta på "sin tur" och det är ju lite jobbigt att behöva tänka på att ingen ska bli ledsen. Efter någon timme kände jag att jag saknade min lilla älskling, så då ville jag helt enkelt inte lämna henne ifrån mig på ett tag.

Nu känns det som att vardagen är tillbaks igen och dessutom börjar på riktigt. Inga fler stora kalas i sikte och vi kan äntligen försöka ta det lugnt och göra sånt som vi själva känner för på helgerna. Ekonomin behöver ju också återhämta sig, kanske jag kan tillägga!

Jag gjorde ju uppehåll med gröten sedan förra veckan på grund av att Lillans mage verkade komma igång lite väl ordentligt. Magen verkar dock fortsätta på det nya spåret trots uppehåll, så idag blev det gröt igen. Det är verkligen en omställning att byta bajsblöjor flera gånger innan halva dagen har gått och till och med på natten. Det kan ju bli dyrt, det här :)

Uppdatering

Måste ju tillägga att de senaste tre nätterna har jag återigen försökt mig på att sluta nattamma. Jag har gett Lillan nappen och någon gång vatten när hon har vaknat och det har fungerat bra på så sätt att hon i alla fall har klarat sig utan mat. Sen har hon ju de två första nätterna vaknat väldigt ofta; har inte räknat, men det kändes som en gång i timmen första delen av natten. Inatt har hon nog sovit bättre, tror jag. Jag tror i alla fall att jag har gjort det. Första gången jag har ammat henne är vid kl.5 på morgonen, vilket är helt ok för min del. Kanske löser det inte problemet, för hon vet ju ändå inte vad klockan är och när natten är slut. Jag ska försöka göra så här nu i alla fall, för om det fortsätter att funka, så kan ju maken lika gärna vara den som får henne att somna om på nätterna!

Funderingar

Jag skulle vilja skriva här varje dag. Det finns ju hur mycket som helst att skriva om, både om Lillan och om mina tankar om livet. Jag hinner helt enkelt inte. Hur alla ni andra hinner skriva så flitigt är en liten gåta för mig!

Nu har vi i alla fall kört på med havregröt i två veckor. Första veckan åt Lillan med god aptit. Hon verkade vilja ha mer än vad jag hade tänkt att ge henne som smakportioner. Nu ger jag henne så mycket som hon vill ha, men senaste veckan har hon mer och mer börjat tappa intresset och pysslar med en massa andra saker när det är dags att äta. Nu har hon ju kommit på att man kan göra en massa prutt-ljud med munnen och det är ju väldigt kul att kombinera det tillsammans med mat. Gröten åker mest ut och in, så jag tror inte att hon får i sig så mycket. För några dagar sedan verkade hon bli mätt av den i alla fall, för då ville hon inte amma på flera timmar efteråt.

Hur hon ska sitta när hon äter är ett annat problem. Första dagarna gick det hur bra som helst att ha henne i knät, men sen började hon vifta hejvilt med armarna, så det gick inte att hålla koll på att skeden kom dit den skulle. Har sedan provat både barnstol och baby-sittern, men inget fungerar särskilt bra.

Nästa problem är att magen hennes kommit igång som bara den sedan igår. Sedan hon var några veckor gammmal har hon gjort nr. 2 en gång i veckan, nästan exakt (senaste tre veckorna har det varit varje lördag)! Igår satte hon igång mitt i maten. Sedan kom det mer mot kvällen och imorse hade fanns det en överraskning i blöjan igen. När det var grötdags idag igen avbröts lunchen av nr.2 igen! Hon har varit ganska gnällig både igår och idag, så kanske har hon det jobbigt med magen? Jag skulle ju i och för sig tycka att det skulle kännas bättre för henne om magen kom igång lite mer, men nu har det kanske blivit för mycket för henne istället? Kan ju tillägga att hon senaste två dagarna velat dricka ganska mycket vatten när vi har erbjudit henne (när hon varit relativt nyammad och vi har vetat att hon varit mätt, fast gnällig och kanske törstig).

Jag kanske ska göra ett uppehåll med gröten i några dagar? Borde jag prova något annat nu, kanske potatis, eller kanske bara ge bröstmjölk ett tag igen?

Vore tacksam för alla synpunkter jag kan få! Nu ska jag återgå till en massa bestyr. Har dop på lördag och en massa smågrejer som ska fixas!

Innanförskap

Innan vi fick vårt lilla mirakel kände vi inga människor där vi bor. Jag har ärligt talat inte vetat hur man skulle bära sig åt för att lära känna folk här. Nya vänner har jag ju fått via skola och jobb, men aldrig för att man råkar bo i samma område. Senaste veckorna har jag bekantat mig med flera människor, som bor i vår lilla by. Orsaken är ju att vi alla är mammor. Det är verkligen underligt att man ska behöva bli förälder för att lyckas med att utvidga sitt sociala nätverk. I och för sig hade jag aldrig velat umgås med mina nya bekantskaper om vi inte hade barn. Då hade jag inte varit intresserad. Det är ju inte så att de "nya" människorna inte är trevliga. Tvärtom! En del av dem är ganska lika mig själv, känns det som. Vi har fler saker än barnen gemensamt. Det har man ju inte med alla mammor. Jag menar att jag skulle kunna umgås med dem i våra "tidigare"liv, som vi var innan vi fick barn och om de inte heller hade haft barn.

Det är ändå konstigt att barn liksom är en förutsättning för att passa in i gemenskapen i byn. Jag visste det förut, men nu har jag verkligen insett. Det känns konstigt och lite falskt, men jag är så innerligt glad för att få vara innanför.

Nattliga aktiviteter

Någon mer än jag som formulerar blogginlägg på nätterna??

Körd

Första natten fungerade det ju bra med vatten istället för "riktig"mat, men natten efter det började krånglet igen. Nu har jag gett upp, fast jag inte borde. Jag känner mig helt enkelt slutkörd efter alldeles för många nätter med för lite sömn. Att amma de gånger Lillan vill äta är helt enkelt enklare och går fortare än att bråka med henne. Förut när hon har haft en period med lite sämre nattsömn har den inte varat så länge, men nu tycks det hela bara bli värre och värre. Från det att hon somnar vid 21-tiden sover hon oroligt och vaknar flera gånger fram till 24 eller 01, då hon får äta igen. Sen går resten av natten lite bättre, men med amningsuppehåll ett par-tre gånger. När jag läser det jag nu har skrivit låter det ju inte så illa, men det är det. Jag skulle verkligen vilja veta varför hon sover så dåligt nu jämfört med innan.

Som pricken över i har vår dator lagt av. Har nu varit utan internet i några dagar, men nu fått låna en dator, vilket jag känner oerhörd tacksamhet för. Nu återstår att se om alla våra bilder (är otroligt dumma, som har alla digitalbilder på datorn och inte någon annanstans, trots att vi visste vad som kunde hända) har gått förlorade... suck!!!