Soffan och jag

Vi har ett speciellt förhållande, jag och soffan... Den är så inbjudande, men ändå lyckas jag fastna vid datorn istället. Jag har sovit fruktansvärt dåligt i natt och kunde inte sova på morgonen heller. Blev alltså tidig uppstigning för mig idag. Har inget planerat alls, så nu tror jag bestämt att jag ska tillåta mig att sjunka ner i soffan och kolla på en film. Hoppas på att jag kan sova någon timme, fast jag har så svårt för att somna ifrån saker.

Helst av allt skulle jag ju vilja att förlossningen satte igång, men med närmare eftertanke vet jag inte hur jag skulle orka just idag. Jag måste verkligen sova gott kommande natt.. sen så...

Sista?

Skulle kunna vara sista magbilden innan förlossningen, men en sådan tur lär jag väl inte ha...

Vecka 37+6

Trött på dåliga nätter

Jag minns inte när jag senast tyckte att det skulle bli skönt att krypa ner i sängen på kvällen... Jo, det var väl när jag jobbade och hade nått slutet på arbetsveckan.. då någon gång... Nu fasar jag nästan för att gå och lägga mig. Fast jag är otroligt trött och tror att jag kommer att sova gott, blir det inte så. Jag har inte mycket annat att klaga på, så jag borde vara nöjd. Jag vet. Det skulle bara vara så skönt att känna sig utvilad. Det är väl nu man ska passa på att sova ordentigt så att man har energi att klara av det där maratonloppet till förlossning?

En annan sak som stör mig ("söker mig") på nätterna är att fingrarna liksom domnar. När jag försöker böja fingrarna hänger höger ringfinger liksom inte med. Det "hackar sig" efter de andra fingrarna. Obehagligt. När jag har vaknat till och stiger upp försvinner det efter ett tag...

Klantigt

Var på stan med en väninna och skulle fika.. Har verkligen följt alla kostråd för gravida hela tiden och inte ätit de där ostarna som jag verkligen älskar. Problemet idag var att caféet inte hade så mycket att välja mellan. Kom inte riktigt på vad det var med Brieost som var farligt, men frågade om "osten var pastöriserad". Killen bakom disken gav klartecken. Jag åt och det var sååå gott.. Sen kom jag på att det kanske inte hade med pastörisering eller inte att göra, utan om mögelbakterierna i osten. De försvinner väl inte pga. pastöriseringen?

Googlade när jag kom hem och inser nu mitt misstag.. Usch.. varför så klantig, så här i slutet på graviditeten? Dumma, dumma jag!

(förstår inte varför det står att det är den 18:e idag... 19:e ska det ju vara)

Köpsug

Har idag vunnit en auktion på tradera (en filt till bebben) och skulle vilja köpa några fler grejer egentligen. Hur mycket ska man tillåta sig att köpa innan bebisen har kommit, egentligen? Jag vet att vissa köper hur mycket som helst, men vad är normalt? Vissa grejer kan ju faktiskt vara bra att ha och vara skönt att slippa leta efter efter bebisens ankomst...

Paus

Håller på att stryka "minikläder" och tar en liten paus för att vila benen. Ska bli så mysigt att få lägga in alla små kläder i bebisens skåp. Kanske ska ta och bädda fint i spjälsängen med och kanske börja tänka på den där väskan man ska ha med till förlossningen/BB.

Tror absolut att vi snällt får vänta i några veckor till på lill*n, men jag har börjat känna mer tryck nedåt mot urinblåsan när lill*n är igång. Igår och idag när jag var ute och gick fick jag liksom håll på höger sida av magen, inte sådär högt upp som man brukar få håll i vanliga fall... Tror inte att det var en sammandragning, för då ska tydligen magen bli hård som en boll, eller? Och förresten.. den där "slemproppen". Märker man när den går, egentligen?

Höggravid?

Igår var jag, mamma och syster och shoppade till bebisen. På något sätt känns det självklart att bebisen måste ha kläder, men ändå konstigt att handla grejer till någon som på ett sätt inte finns i min verklighet än. Jag fick verkligen försöka fokusera på något som jag inte vet någonting om. Hur vet man vilka kläder som är mest praktiska för en bebis och hur vet man vilken storlek man ska köpa på tex. en vinteroverall (bäst att köpa nu, eftersom jag har en känsla av att de försvinner fort från affärerna)? Bara tanken på att det är vårt lilla mirakel, som ska bära kläderna, känns så magiskt.

Lite smakprov från gårdagens inköp

Nu har vi kommit nästan hela 37 veckor på väg. Egentligen skulle bebisen kunna komma när som helst nu. Tanken på att vänta i fleeeera veckor till känns lagom kul. Jag känner mig nog så redo som jag kan. Mer verkligt än så här kommer det nog inte att kännas förrän förlossningen sätter igång. Det spelar nog inte någon roll för min mentala förberedelse om det går några veckor till eller inte. Jag längtar verkligen efter att få träffa vårt underbara efterlängtade mirakel. Kan inte föreställa mig hur det första mötet kommer att kännas.

Bild tagen idag, vecka 36+6

Jag tycker fortfarande inte att jag ser någon skillnad på magstorleken på korten senaste veckorna. Jag känner mig större och magen känns lite otymlig nu, men det är allt. Höggravida brukar väl ändå se mer "gravida" ut?