Igår kväll gjorde vi en snurr på måltiderna för Lillan. Istället för att ge gröt vid sex på kvällen blev det bröstet och vid 19.30, när Lillan var supertrött blev det gröt istället, så att hon skulle somna riktigt mätt. Hon somnade på två röda, men vaknade till ett par gånger redan innan jag hade lagt mig. Det gav mig ingen bra magkänsla inför natten och när jag kröp ner i sängen vaknade hon ordentligt. Då var det bara två timmar sedan gröten! Ammade henne ordentligt tills hon somnade i min famn. Sen sov hon till kl. 03! Ammades och sov tyvärr bara till halv 6. Då trodde jag att det var dags att stiga upp, men jag testade amning i sängen, med henne liggandes intill mig. Där somnade hon sött igen och vaknade inte förrän halv åtta. Jag känner mig så oerhört nöjd med natten. Allt är ju relativt.
När det gäller maken är allt supersött och härligt igen. Det handlades gott inför helgen igår och en glassbomb slank med ner i matkassen. En latte med extra espresso i intogs i bilen på vägen hem. Sen var allt gammalt groll bortglömt. Tänk vilka enkla lösningar det finns på en del problem. Maken har även erbjudit mig en hel natts sömn kommande natt.
fredag 27 mars 2009
torsdag 26 mars 2009
En zombie till morsa (recept på hur man går in i väggen)
Den senaste tidens nätter har varit allt annat än bra. Egentligen har Lillan sovit hyfsat, ätit en gång på natten bara. Jag har dock haft väldigt svårt att komma till ro. Jag vaknar ofta, precis som att jag väntar på att hon ska vakna när som helst. En beredd mamma är ju en bra mamma. Jag är så obeskrivligt trött nu. Det värker runt om ögonen när jag blundar och när jag kör bil funderar jag ofta på om jag verkligen borde sitta bakom ratten. Vid trafikljusen blundar jag... Bara en sekund. Sen blir det ju tyvärr oftast grönt igen.
Ett par kvällar i rad har jag nu gått till sängs med positiva tankar. Jag har pratat med Lillan om att vi kommande natt ska sova heeeela natten och hur härligt det kommer att bli. Det har ju inte precis hjälpt.
Igår kväll kröp jag ner i sängen vid halv tio. När jag kände att sömnen precis hade nått fram vaknar en gnällig liten tjej i sängen intill. Då är klockan 22. Nästa gång hon vaknar är klockan 24. Då hjälper inget annat än bröstet. Nästa gång är kl. 03-någonting... Sen är allt en suddigt.
När maken stiger upp kl. 05 för att dra iväg till jobbet lyckas han som pricken över i välta ut mitt vattenglas, som står på sängbordet. Han letade efter nappen till Lillan. Det är inget nytt påhitt från min sida att ha ett glas med vatten ståendes där, men ändå flyger vattnet över till vår sängs alla hörn och kanter. Det finns nu inte ett torrt ställe att lägga sig på.
Gråten är nära till hands nu, men som mamma måste man vara positiv och orka. Vem ska annars göra det? Jag funderar ofta på om man skulle lämna sitt barn på förskolan om man visste att personalen inte var utvilade och alerta. Troligen inte. Ändå känns det helt ok att man som föräldraledig kan ta hand om sitt barn med aldeles för lite sömn i kroppen. Hur delar man upp sömnen rättvist mellan föräldrarna (om man nu har lyxen att vara två)? Är det självklart att den som jobbar utanför hemmet har rätt till sömnen på jobbdagar (och lediga dagar)? Innan Lillan kom till oss hade jag den åsikten. Nu känner jag mig inte lika säker. Jag känner att jag håller på att gå in i väggen på ett par olika sätt. Utmattningsdepression är det nog inte tal om, men det känns bokstavligt talat som att jag har gått in i en vägg nu. Huvudet spränger. Det känns som att stånga sig mot en vägg när jag dagligen föröker förklara för maken hur trött jag är. Han verkar inte förstå. I alla fall så ger han inte mig några tecken på att ha förstått.
Visserligen brukar jag få viss avlastning på helgerna. Då har jag fått sova ett par timmar extra på morgonen, eller har jag spenderat någon natt i gästrummet istället för att ta hand om Lillan varje gång hon vaknar. Det är bara det att det känns som att jag får be om det och det handlar om en natt eller en morgon. Det klarar man sig inte långt på. När det gäller makens sömn, har den självklart också blivit sämre jämfört med innan Lillan föddes, men det går allvarligt talat inte att jämföra med hur jag har det. Jag minns ärligt talat inte när jag sist sov ens fem timmar i sträck. Hur kommer vi vidare i rätt riktning?
Ett par kvällar i rad har jag nu gått till sängs med positiva tankar. Jag har pratat med Lillan om att vi kommande natt ska sova heeeela natten och hur härligt det kommer att bli. Det har ju inte precis hjälpt.
Igår kväll kröp jag ner i sängen vid halv tio. När jag kände att sömnen precis hade nått fram vaknar en gnällig liten tjej i sängen intill. Då är klockan 22. Nästa gång hon vaknar är klockan 24. Då hjälper inget annat än bröstet. Nästa gång är kl. 03-någonting... Sen är allt en suddigt.
När maken stiger upp kl. 05 för att dra iväg till jobbet lyckas han som pricken över i välta ut mitt vattenglas, som står på sängbordet. Han letade efter nappen till Lillan. Det är inget nytt påhitt från min sida att ha ett glas med vatten ståendes där, men ändå flyger vattnet över till vår sängs alla hörn och kanter. Det finns nu inte ett torrt ställe att lägga sig på.
Gråten är nära till hands nu, men som mamma måste man vara positiv och orka. Vem ska annars göra det? Jag funderar ofta på om man skulle lämna sitt barn på förskolan om man visste att personalen inte var utvilade och alerta. Troligen inte. Ändå känns det helt ok att man som föräldraledig kan ta hand om sitt barn med aldeles för lite sömn i kroppen. Hur delar man upp sömnen rättvist mellan föräldrarna (om man nu har lyxen att vara två)? Är det självklart att den som jobbar utanför hemmet har rätt till sömnen på jobbdagar (och lediga dagar)? Innan Lillan kom till oss hade jag den åsikten. Nu känner jag mig inte lika säker. Jag känner att jag håller på att gå in i väggen på ett par olika sätt. Utmattningsdepression är det nog inte tal om, men det känns bokstavligt talat som att jag har gått in i en vägg nu. Huvudet spränger. Det känns som att stånga sig mot en vägg när jag dagligen föröker förklara för maken hur trött jag är. Han verkar inte förstå. I alla fall så ger han inte mig några tecken på att ha förstått.
Visserligen brukar jag få viss avlastning på helgerna. Då har jag fått sova ett par timmar extra på morgonen, eller har jag spenderat någon natt i gästrummet istället för att ta hand om Lillan varje gång hon vaknar. Det är bara det att det känns som att jag får be om det och det handlar om en natt eller en morgon. Det klarar man sig inte långt på. När det gäller makens sömn, har den självklart också blivit sämre jämfört med innan Lillan föddes, men det går allvarligt talat inte att jämföra med hur jag har det. Jag minns ärligt talat inte när jag sist sov ens fem timmar i sträck. Hur kommer vi vidare i rätt riktning?
onsdag 18 mars 2009
En ny vän
De senaste veckorna har jag börjat umgås med en annan mamma som bor här i byn. Vi träffades på babymassagen och blev båda ganska glada över att ha träffat någon som bor nära. Det är skönt att inte behöva planera träffarna så noga och inte behöva ta bilen. I början tänkte jag att det bara skulle vara skönt att ha någon att prata av sig med vad gäller den nya erfarenheten som mamma. Det visste jag ju att vi hade gemensamt. Efter hand har jag upptäckt att vi har mycket mer än så gemensamt. Hon verkar helt enkelt vara en riktigt trevlig och kul människa!
Det som skiljer oss åt ganska ordentigt är att hon och hennes partner knappt han börja försöka bli gravida innan plusset kom. Vår historia är ju en annan. Jag berättade för henne igår, eftersom det kändes konstigt att utelämna en så stor del av vår bakgrund. Även om jag nu troligen beter mig som de flesta andra mammor tror jag att "det jobbiga" till viss del påverkar hur jag är. När man pratar om familjeliv och framtiden känns det helt enkelt bäst att vara öppen med att vi troligen inte kommer att "skaffa" ett andra barn hur lätt som helst, om det över huvud taget ens blir verklighet.
Nya vännen var lätt att berätta för. Hon har återkommit till ämnet efter det och säger kloka saker. Kan inte riktigt ge exempel, men hon hanterar samtalsämnet med största respekt, om man säger så.
Idag var vi ute på en två-timmars-promenad och hade det riktigt mysigt. Vi tog kaffe med oss och satte oss i solen och pratade om allt möjligt. Så i ärlighetens namn tog nog promenaden inte så lång tid :) Det känns så härligt nu när våren är på väg!
När vi kom hem sov Lillan en stund. Sen var det dags för grötlunch. Efter det har min lilla älskling haft värsta gympapasset på sin filt på golvet. Hon är ju till och från lite lat när det gäller att vända sig, men medan jag satt och fikade passade hon på tre gånger på en ganska kort stund! Hon vet precis hur hon ska dra till sig uppmärksamhet! Klok tjej!
Det som skiljer oss åt ganska ordentigt är att hon och hennes partner knappt han börja försöka bli gravida innan plusset kom. Vår historia är ju en annan. Jag berättade för henne igår, eftersom det kändes konstigt att utelämna en så stor del av vår bakgrund. Även om jag nu troligen beter mig som de flesta andra mammor tror jag att "det jobbiga" till viss del påverkar hur jag är. När man pratar om familjeliv och framtiden känns det helt enkelt bäst att vara öppen med att vi troligen inte kommer att "skaffa" ett andra barn hur lätt som helst, om det över huvud taget ens blir verklighet.
Nya vännen var lätt att berätta för. Hon har återkommit till ämnet efter det och säger kloka saker. Kan inte riktigt ge exempel, men hon hanterar samtalsämnet med största respekt, om man säger så.
Idag var vi ute på en två-timmars-promenad och hade det riktigt mysigt. Vi tog kaffe med oss och satte oss i solen och pratade om allt möjligt. Så i ärlighetens namn tog nog promenaden inte så lång tid :) Det känns så härligt nu när våren är på väg!
När vi kom hem sov Lillan en stund. Sen var det dags för grötlunch. Efter det har min lilla älskling haft värsta gympapasset på sin filt på golvet. Hon är ju till och från lite lat när det gäller att vända sig, men medan jag satt och fikade passade hon på tre gånger på en ganska kort stund! Hon vet precis hur hon ska dra till sig uppmärksamhet! Klok tjej!
torsdag 12 mars 2009
Med lite frukt till
Igår och idag åt Lillan gröt till lunch med god aptit och ikväll gick det lika bra. Visserligen gjord mestadels på bröstmölk igår och idag bara på bröstmjölk. Både igår och idag till lunch blev det med hemmagjord äppelmos till och ikväll mixade jag kiwi, som vi hade till gröten. Det kanske är lite fusk, men nu äter hon i alla fall. Även om jag skälv tycker att gröten smakar ganska gott, är den säkert ingen hit om man jämför med mammas mjölk.
Igår var jag iväg utan Lillan några timmar på kvällen. Det var meningen att maken skulle ge utpumpad mjölk när jag var borta, men Lillan fick för sig att än en gång somna kl. 18. Hon vaknade visserligen vid 22.30 och fick mat då, men hennes vanor börjar bli lite halvkonstiga ;) Ikväll har hon haft lite svårt för att somna. Har varit på öppna förskolan i förmiddags och i eftermiddags var vi och hälsade på en av mina vänner. Kanske blev det lite för mycket för lilla damen?
Har jag förresten skrivit att hon senaste veckan blivit väldigt förtjust i sina fötter. Stortån funkar numera även som napp-ersättning :) Mycket av det jag skiver här upplevs nog som lagom intressant, men jag gör det lite för att själv kunna gå tillbaks och se vad som hände i våra liv. Har två "Min egen bok"-böcker som ska fyllas i med både det ena och det andra. Jag har inte börjat än och ligger ju fem månader efter. Hoppas att bloggen kan hjälpa mig att minnas, för mitt eget minne känns lite halvsuddigt.
Igår var jag iväg utan Lillan några timmar på kvällen. Det var meningen att maken skulle ge utpumpad mjölk när jag var borta, men Lillan fick för sig att än en gång somna kl. 18. Hon vaknade visserligen vid 22.30 och fick mat då, men hennes vanor börjar bli lite halvkonstiga ;) Ikväll har hon haft lite svårt för att somna. Har varit på öppna förskolan i förmiddags och i eftermiddags var vi och hälsade på en av mina vänner. Kanske blev det lite för mycket för lilla damen?
Har jag förresten skrivit att hon senaste veckan blivit väldigt förtjust i sina fötter. Stortån funkar numera även som napp-ersättning :) Mycket av det jag skiver här upplevs nog som lagom intressant, men jag gör det lite för att själv kunna gå tillbaks och se vad som hände i våra liv. Har två "Min egen bok"-böcker som ska fyllas i med både det ena och det andra. Jag har inte börjat än och ligger ju fem månader efter. Hoppas att bloggen kan hjälpa mig att minnas, för mitt eget minne känns lite halvsuddigt.
tisdag 10 mars 2009
Sprutglad
En spruta i varje lår den här gången med. En lite sur mun, men inget gråt alls! BVC-sjuksköterskan fick ett smile direkt efter, så jag tror att Lillan tyckte att hela proceduren var helt ok. Egentligen är det inte dags för fler sprutor förrän hon är ett år, men eftersom vi troligen ska resa utomlands över påsk kan det bli aktuellt med någon innan dess. Skulle ringa vaccinationsmottagningen för rätt information.
Nu hoppas jag att Lillan klarar sig från obehag efter vaccinationerna. Även om man har klarat sig från det vid "samma" vaccinationer tidigare kan man visst drabbas av biverkingar den här gången. Håller tummarna!
Nu hoppas jag att Lillan klarar sig från obehag efter vaccinationerna. Även om man har klarat sig från det vid "samma" vaccinationer tidigare kan man visst drabbas av biverkingar den här gången. Håller tummarna!
Rätt val
Det var tur att jag valde att gå och lägga mig vid 22 igår, för Lillan vaknade inte förrän kl. 02. Att hon skulle sova 8 timmar i sträck hade jag verkligen inte väntat mig och speciellt inte när hon somnar så tidigt på kvällen.
Hon var ganska pigg när hon vaknade, men efter en ren blöja och lite mat somnade hon till slut igen. Pyjamasen struntade jag i. Hon verkade ju sova jättebra i vanliga kläder (myskläder). Halv sju vaknade hon i morse och det är ju helt ok, tycker jag... Efter två timmars vakentid sussar hon nu sött i sängen sin igen...
Idag blir det besök hos en god vän, som väntar sitt första barn; BF om lite mer än en månad bara.. Känns inte länge sedan jag var där. 5 månader har gått vääääldigt snabbt! Lillans 5-månaders-dag (idag!!!!) firas med BVC-besök i em. Dags för spruta (sprutor?) igen... Ska ladda med Alvedon, som förra gången.
Hon var ganska pigg när hon vaknade, men efter en ren blöja och lite mat somnade hon till slut igen. Pyjamasen struntade jag i. Hon verkade ju sova jättebra i vanliga kläder (myskläder). Halv sju vaknade hon i morse och det är ju helt ok, tycker jag... Efter två timmars vakentid sussar hon nu sött i sängen sin igen...
Idag blir det besök hos en god vän, som väntar sitt första barn; BF om lite mer än en månad bara.. Känns inte länge sedan jag var där. 5 månader har gått vääääldigt snabbt! Lillans 5-månaders-dag (idag!!!!) firas med BVC-besök i em. Dags för spruta (sprutor?) igen... Ska ladda med Alvedon, som förra gången.
måndag 9 mars 2009
Rebell
I eftermiddags var jag, Lillan och vovven på en liten utflykt som slutade hemma hos min syster på fika. En ganska normal eftermiddag och när vi kom hem var Lillan trött och jag trodde att hon skulle somna. Hon borde ju inte vara hungrig eftersom hon nyss ätit. Efter en massa skrikande i sängen sin gav vi upp och jag gav henne mat i alla fall.. Då blev hon nöjd ett tag och låg och lekte på en filt på golvet. Sen kom tröttheten tillbaka och jag försökte lägga henne igen utan önskat resultat...
Tog helt enkelt med Lillan i vagnen när jag skulle på kvällspromenad med vovven vid 18-tiden. Då somnade lilla älsklingen gott i vagnen. Jag lyfte över henne till sängen och lyckades få av henne overallen utan att hon vaknade. Nu har hon sovit sedan dess (klockan är nu 22)! Har ingen pyjamas på sig... Inte för att det är så viktigt, men nu vet jag liksom inte hur jag ska göra. Det känns ju som att hon kommer att vakna när som helst och då är det ju inte särskilt lönt för mig att krypa ner i sängen nu. Undrar verkligen hur den här natten kommer att bli... Troligen kommer Lillan att vara totalt utsövd kl. 04, eller??
Tog helt enkelt med Lillan i vagnen när jag skulle på kvällspromenad med vovven vid 18-tiden. Då somnade lilla älsklingen gott i vagnen. Jag lyfte över henne till sängen och lyckades få av henne overallen utan att hon vaknade. Nu har hon sovit sedan dess (klockan är nu 22)! Har ingen pyjamas på sig... Inte för att det är så viktigt, men nu vet jag liksom inte hur jag ska göra. Det känns ju som att hon kommer att vakna när som helst och då är det ju inte särskilt lönt för mig att krypa ner i sängen nu. Undrar verkligen hur den här natten kommer att bli... Troligen kommer Lillan att vara totalt utsövd kl. 04, eller??
söndag 8 mars 2009
Vändning?
Ikväll gjorde jag ett nytt försök med gröt igen. Denna gång utan inblandning av bröstmjölk och i ganska trög konsistens. Verkade gå hem då jag var tvungen att blanda till mer i rask takt. Lillan gapade efter mer och verkade gilla måltiden. Sen drack hon en massa vatten efteråt. Känns helt plötsligt som en liten, stor människa :)
Potatispurén blandat med palsternacka och bröstmjölk fick inte så högt betyg av henne idag. Det visades genom lite olika typer av grimaser. Verkade som att ren potatis med bröstmjölk gillades mer, men Lillan verkar ombytlig på alla sätt, så det kanske mer har med humöret än smaklökarna att göra?
Potatispurén blandat med palsternacka och bröstmjölk fick inte så högt betyg av henne idag. Det visades genom lite olika typer av grimaser. Verkade som att ren potatis med bröstmjölk gillades mer, men Lillan verkar ombytlig på alla sätt, så det kanske mer har med humöret än smaklökarna att göra?
fredag 6 mars 2009
Ny sorts natt
Natten spenderades i gästrummet tillsammans med vår lurvige vän i sängen. När jag precis hade slumrat till väcktes jag av fyrverkerier utanför och en orolig vovve kom springandes med andan i halsen och ett oroligt pipande på stämbanden. Vilka idioter får för sig att skjuta raketer på en helt vanlig torsdag?! När nyårshelgen var över kändes det som en lättnad. " Ett helt år kvar tills nästa gång", liksom.
Det känns som att jag bara har halvsovit resten av natten. Vid 4-5-tiden kom maken in med Lillan, som då var hungrig. Maken hade provat att få henne att somna om, men när nr. 2 måste åtgärdas, så är det ju inte så lätt att slappna av och sova. Efter måltiden tog det visst en timme innan hon lyckades somna om igen, enligt maken. Kl. 9.30 blev jag och vovven väckt av våra två andra älsklingar. Resten av dagen är det fullt upp här! Känner mig hyfsat utvilad, men det var faktiskt otroligt svårt att släppa tankarna på Lillan inatt, fast jag visste att hon var i trygga händer. Mammahjärtat lever väl sitt eget liv?
Det känns som att jag bara har halvsovit resten av natten. Vid 4-5-tiden kom maken in med Lillan, som då var hungrig. Maken hade provat att få henne att somna om, men när nr. 2 måste åtgärdas, så är det ju inte så lätt att slappna av och sova. Efter måltiden tog det visst en timme innan hon lyckades somna om igen, enligt maken. Kl. 9.30 blev jag och vovven väckt av våra två andra älsklingar. Resten av dagen är det fullt upp här! Känner mig hyfsat utvilad, men det var faktiskt otroligt svårt att släppa tankarna på Lillan inatt, fast jag visste att hon var i trygga händer. Mammahjärtat lever väl sitt eget liv?
torsdag 5 mars 2009
Underbara dagar
De senaste dagarna har varit minst sagt fantastiska. Det är en sådan oerhörd skillnad att ha en nöjd och glad dotter istället för en gnällig. Ju mer aktiviteter på dagarna, desto gladare dotter. Kanske beror det på att jag nästan uteslutande spenderar all min tid och energi på Lillan när vi gör annat än att vara själva hemma. Hemma finns ju alltid en massa "måsten" och då måste ju Lillan underhålla sig själv ibland. Inget fel med det, men det blir ju en del gnäll, som är ganska tärande att lyssna på. Idag var det favoriten; öppna förskolan, på förmiddagen. På eftermiddagen var vi på fikabesök hos en kollega. Kul att höra lite skvaller från jobbet, men ännu bättre att veta att jag inte behöver engagera mig i det än på ett tag. På öppna förskolan var det mycket sång och musik idag och det verkar Lillan gilla skarpt! Har tänkt att försöka få plats på rytmik också. Det verkar visst vara populärt och svårt att få plats på.
När det gäller maten är det nu tvärstopp med gröten. Det känns lite småtrist, eftersom vi inte har kommit upp i en hel portion än. Enligt BVC ska vi egentligen inte börja med andra smakportioner förrän Lillan äter gröt som en hel måltid, men hon vill ju inte ha. Idag provade jag istället mosad potatis blandat med bröstmjölk. Hon verkade inte tycka att det var helt fel, men hon ville heller inte ha mer än ett par teskedar. Det var ju i och för sig bara en smakportion, så det gjorde ju inget att hon inte ville ha mer idag. Nytt försök imorgon.
Inatt hoppas jag på flera timmars sömn i sträck. Jag ska spendera natten i gästrummet och maken ska ansvara för Lillan. Ammandet står ju jag för, men jag hoppas på att det bara blir en gång. De senaste nätterna har hon klarat sig med en amning, men hon vaknar ganska många gånger av att ha tappat nappen eller andra orosmoment. Jag vet inte vilket som är bäst; att hon inte äter så ofta med vaknar ändå, eller att hon äter oftare men somnar om efter det och sover längre perioder...
När det gäller maten är det nu tvärstopp med gröten. Det känns lite småtrist, eftersom vi inte har kommit upp i en hel portion än. Enligt BVC ska vi egentligen inte börja med andra smakportioner förrän Lillan äter gröt som en hel måltid, men hon vill ju inte ha. Idag provade jag istället mosad potatis blandat med bröstmjölk. Hon verkade inte tycka att det var helt fel, men hon ville heller inte ha mer än ett par teskedar. Det var ju i och för sig bara en smakportion, så det gjorde ju inget att hon inte ville ha mer idag. Nytt försök imorgon.
Inatt hoppas jag på flera timmars sömn i sträck. Jag ska spendera natten i gästrummet och maken ska ansvara för Lillan. Ammandet står ju jag för, men jag hoppas på att det bara blir en gång. De senaste nätterna har hon klarat sig med en amning, men hon vaknar ganska många gånger av att ha tappat nappen eller andra orosmoment. Jag vet inte vilket som är bäst; att hon inte äter så ofta med vaknar ändå, eller att hon äter oftare men somnar om efter det och sover längre perioder...
måndag 2 mars 2009
Vardag
I lördags döptes vår lilla dotter. Det var en stressig men lyckad tillställning. Det blev en del tårar både i kyrkan och på festen efteråt. Den här gången var det äntligen vårt eget barn, som skulle firas! Fortfarande känns det otroligt att vi har fått barn. Dagar som i lördags kändes det förstås lite extra i maggropen.
Det var första gången delar från hela vår släkt var samlade och det kändes riktigt kul. Sen blev det ju en del mindre skandaler, trots att ingen starksprit serverades, utan bara vin och öl. Vissa vet tyvärr inte var gränsen går i alla fall.
En annan grej som är lite jobbig är det där med rättvisan mellan familjerna. Det känns som att man måste "dela ut" henne rättvist mellan alla, så att ingen känner sig utanför och bortglömd. Vissa kommer ju fram självmant och vill vara med henne, men vissa verkar istället vänta på "sin tur" och det är ju lite jobbigt att behöva tänka på att ingen ska bli ledsen. Efter någon timme kände jag att jag saknade min lilla älskling, så då ville jag helt enkelt inte lämna henne ifrån mig på ett tag.
Nu känns det som att vardagen är tillbaks igen och dessutom börjar på riktigt. Inga fler stora kalas i sikte och vi kan äntligen försöka ta det lugnt och göra sånt som vi själva känner för på helgerna. Ekonomin behöver ju också återhämta sig, kanske jag kan tillägga!
Jag gjorde ju uppehåll med gröten sedan förra veckan på grund av att Lillans mage verkade komma igång lite väl ordentligt. Magen verkar dock fortsätta på det nya spåret trots uppehåll, så idag blev det gröt igen. Det är verkligen en omställning att byta bajsblöjor flera gånger innan halva dagen har gått och till och med på natten. Det kan ju bli dyrt, det här :)
Det var första gången delar från hela vår släkt var samlade och det kändes riktigt kul. Sen blev det ju en del mindre skandaler, trots att ingen starksprit serverades, utan bara vin och öl. Vissa vet tyvärr inte var gränsen går i alla fall.
En annan grej som är lite jobbig är det där med rättvisan mellan familjerna. Det känns som att man måste "dela ut" henne rättvist mellan alla, så att ingen känner sig utanför och bortglömd. Vissa kommer ju fram självmant och vill vara med henne, men vissa verkar istället vänta på "sin tur" och det är ju lite jobbigt att behöva tänka på att ingen ska bli ledsen. Efter någon timme kände jag att jag saknade min lilla älskling, så då ville jag helt enkelt inte lämna henne ifrån mig på ett tag.
Nu känns det som att vardagen är tillbaks igen och dessutom börjar på riktigt. Inga fler stora kalas i sikte och vi kan äntligen försöka ta det lugnt och göra sånt som vi själva känner för på helgerna. Ekonomin behöver ju också återhämta sig, kanske jag kan tillägga!
Jag gjorde ju uppehåll med gröten sedan förra veckan på grund av att Lillans mage verkade komma igång lite väl ordentligt. Magen verkar dock fortsätta på det nya spåret trots uppehåll, så idag blev det gröt igen. Det är verkligen en omställning att byta bajsblöjor flera gånger innan halva dagen har gått och till och med på natten. Det kan ju bli dyrt, det här :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
