Febrigt

Jag sitter med Lillan halvt sovande på min mage. Hon ligger som en groda, som hon gjorde när hon var liten bebis. Av någon konstig anledning börjar tårarna nästan rinna. Mina alltså. Helt plötsligt går det ännu en gång upp för mig vilken underbar situation jag lever i. Trots otroligt tärande nätter och tröttsamma dagar är jag så lycklig. En stund innan situationen jag beskrivit ovan, sitter vi på golvet och leker. Jag kommer på mig själv med att tänka på annat och under tiden har Lillan lagt sig ner med huvudet i mitt knä. Hon blev helt plötsligt väldigt trött och hon valde att lägga sig på mig! Det har aldrig hänt förut! Jag hoppas att jag får uppleva detta fler gånger, även efter att Lillan blivit frisk. Det är helt obeskrivligt underbart att komma på att man faktiskt är mamma på riktigt!

Lite kuligheter

Jag har börjat säga till på skarpen nu när Lillan är på gång att göra sånt, som hon inte får. Jag tycker inte att man ska behöva rensa huset på allt hon kan nå. Så klart får det inte bli farligt för henne, men nog borde man kunna lära henne att låta bli om man säger till? Det verkar i alla fall kunna funka. För någon dag sen hade vi nästan en diskussion, jag och Lillan. Jag sa till på skarpen och pekade sådär dumt med fingret, som gamla skolfröknar gör. Hon gillade det inte. Hon skrek och grät och slog sig med båda händerna samtidigt på knäna för att visa sitt missnöje. Sen tog hon mitt pekande finger och stoppade in det i sin mun och försökte bita mig. Men hon slutade i alla fall upp med det hon från början hade tänkt att göra och kröp därifrån efter "diskussionen". Det här kommer att gå bra, tänker jag.

Något annat kul som har hänt är att hon har kommit på att man kan somna sittande i vagnen. Härom dagen när vi var ute på promenad råkade jag få syn på att Lillan inte alls lyssnade på vad jag och väninnan babblade om. Hon hade väl försökt hänga med i samtalet, men sen orkade hon inte längre, utan somnade sittandes. Funkar det för henne, så funkar det för mig. Sen sov hon vidare liggandes i vagnen i över en timme. Likadant var det idag när vi var på väg hem från öppna förskolan. Somnade sittandes och sov sedan vidare i vagnen i en och en halv timme. Då passade jag på att sola på altanen. Härligt!

På tal om öppna förskolan, som ju började idag igen, var det ju tre månader sedan sist. Det har hänt en hel del med Lillan på tre månader. Idag ville hon inte sitta hos mig, utan kröp över golvet till "ledaren" och ville istället sitta i hennes knä när vi skulle sjunga och när det skulle läsas. Lite ensamt för mig, men samtidigt lite kul att se! Det känns också lite konstigt att se henne krypa in i skaran av barn, som leker och stojar på golvet. Hon verkade trivas utmärkt där, mitt i händelsernas centrum!

Snabb utveckling

Senaste veckan har Lillan gått från att kunna ställa sig upp till att göra det ofta. Nu ställer hon sig upp mest hela tiden och även där det kan tyckas lite smått omöjligt för henne att klara det. Hon håller i sig med en hand och viftar med den andra och enligt maken har hon vid något tillfälle förflyttat sig gående genom att hålla i möbler. Det är precis som att när hon väl har kommit på hur man gör något, så gör hon den grejen hela tiden och blir mycket bättre på det väldigt fort! Snart kanske vi har en gående liten tjej här hemma!

Idag har vi för övrigt varit runt och kollat bilbarnstol till Lillan. Det känns lite som en djungel och jag vore tacksam för tips på vilken stol ni har fallit för! Det är alltså stol "nr: 2" det handlar om. Vissa är ju upp till 18 kg bara och vissa till 25 kg. Lillan är ju ganska stor, så jag är lite rädd att hon kommer att växa ur en 18 kg-stol för fort, men hon kanske avstannar lite i växten snart?

Tio månader

Idag "fyller" Lillan hela tio månader. Hon har varit hos oss på riktigt längre än i min mage. Jag är fortfarande fascinerad över hur perfekt hon är, att hon blev en underbar riktig människa. Hon är ett otroligt fantastiskt mirakel på alla sätt och vis. Hennes personlighet tar mig med storm varje dag. Hon är bestämd, rolig och ett riktigt busfrö. Hon har ett temperament, som det ryker om. Hon vet vad hon vill, helt enkelt. Eller... ja, ibland vet hon nog inte det, men hon tror det i alla fall.

På onsdag är det dags för BVC-kontroll igen. Det ska bli intressant att se vad hon väger nu. Hon har ju varit en stor tjej hela tiden, men sista månaden har hon ju börjat röra på sig riktigt ordentligt. Nu kryper hon (eget patent) i ganska snabb takt dit hon vill och har nu upptäckt alla rum på nedervåningen här hemma. Trappan blir nästa intressanta grej att utforska. Hon kan ställa sig upp nu, men gör det inte så ofta än så länge. Stereon är favoritgrejen här hemma just nu (står på golvet, dumt nog). Volymen höjs och sänks och ibland händer saker med den, som jag inte kan rätta till. Då är det bra att vi är två vuxna i hemmet.

Sommaren har gått otroligt fort. Jag har fått ett par nya riktigt bra vänner här i byn, som jag umgås mycket med. Det är så skönt att träffas och få prata av sig om allt möjligt utan att det krävs en massa planering för att träffas. Vi har även haft en del lite festligare tillställningar, där våra respektive har varit med också. Riktigt kul!

När det gäller föräldraledighet har vi planerat att jag ska vara föräldraledig året ut. Igår kom vi på att vi ju kan söka det där vårdnadsbidraget, i alla fall för november och december. Vi måste bara plocka ut så många dagar vi kan nu i augusti, september och oktober. Sen får vi spara en del av pengarna så vi klarar oss i november och december, tillsammans med vårdnadsbidraget, då alltså. Det krävs en del räknande på summor och dagar, men jag tror att vi har tänkt rätt. Förhoppningsvis sparar vi ett antal föräldradagar genom att göra så här. Vi får se hur det blir.

Min cykel

Tanten kom och knackade på igen i fredags, vilket betyder att cykeln den här gången var på 35 dagar. Inte helt fy skam! Det som inte stämmer alls är att jag tror mig ha haft äl för ungefär tre veckor sedan, inte två. Jag vet ju i och för sig inte om det var äl, men jag hade vissa symtom på det i alla fall.

Vi kom förresten iväg på vår lilla utflykt i tisdags. Lillan hade en jobbig natt, men vaknade feberfri och var på topp hela dagen! Jag kan ju också meddela att min Manduca-manual är återfunnen, men jag tackar vänligast för all hjälp jag fått med att få instruktionerna via mailen!